Eftersom hundarna däckade av ganska omedelbart så klev jag i ridkläderna och hämtade in Sydney och Prins. Putsade och fejjade, så härligt att ha tiden.. Skulle lätt kunna tänka mig att jobba "normala arbetstider". Sedan begav vi oss ut i skogen, jag på Sydney och med Prins som handhäst. Första biten kändes det som om jag mer eller mindre släpade med mig Prins, men när vi väl kom ut på travvägen så hade jag helt plötsligt fullt upp med att övertala honom att inte springa förbi oss i full fart. Vi enades om att man fick takta vid sidan om oss, med spetsade öron och en liten mule som gick som en elvisp, han bara ville iväg, herregud det är ju en TRAV VÄG, låt mig SPRINGA!!! Jag är övertygad om att det var hans tanke då. Vi red till vägens börjar (eller slut, beroende på vilket håll man kommer ifrån), där är iaf en låååång dryg backe som vi först gick ner för och sedan upp. Jag trodde det skulle få lilla Prins att sansa sig... Ack så fel jag hade, nu var han ju uppvärmd!    Så av den skritturen så var jag bara tvungen att ändra lite planen och vi travade en bit, Sydney gick kalas fint i en lugn fin bärig trav, Prins hetsade och skuttade brevid. Men när vi sedan saktade av så hade han faktiskt också lugnat ner sig... I ca 5 minuter... Sedan var öronen riktade framåt igen, huvudet högt och mulen igång!!   På stigen hem sedan försökte jag hålla honom bakom mig, men det var banne mig inte det lättaste. På sista lilla stigen hem så låg en stor huggorm och väste på oss. Rena rama turen att jag såg den bland all mossa och kvistar, men jag har ju fått lite radar känsla efter alla år med New Dawn så jag såg den. Den ville INTE flytta sig så vi fick gå runt ett stort träd för att komma förbi. Hemma på gården igen så stod vi och myste och jag kan ge mig dem på att Prins tyckte att det här var TOPPEN kul, eller så hade öronen fastnat i framåtläge, han bara njöt, det syns så väl på honom när han har kul.

Barnen följde med pappa på motorcyckelmässa och sedan till dotterns ena gudmor på tårta.

Sadeln var för övrigt mycket skönare med kilpadden!!

Har ni haft en lika underbar dag som jag eller????

Skriver

Kerstin

Fixade stallet lite kvickt på morgonen och packade sedan ryggan med en termos kaffe och en bulle. Sedan lastade jag in hundarna i bilen och drog iväg till "Sanngrunna" istället för Åstön. Det blev Dexters 1:a möte med havet!!

Kan man gå här??? 

Usch vad läskigt... 

En hel sandstrand hade vi för oss själva. Hundarna hade minst sagt roligt!!

Själv njöt jag av havsluften och lät mig fyllas av ny energi. Insåg vad bra jag har det, bor med skogen bakom knuten och havet 5-10 minuter bort. Jag har det bästa av 2 världar. Vi hittade en kvarglömd tennisboll som de hade väldigt kul med.

Men efter ett tags busande...

Så kom den rosa slipsen fram..

Och vi satte oss på ett gammalt träd som flytit iland för många år sedan och nu blivit en perfekt fikaplats. Det var vi, tystnaden och havet... Och så lite fåglar..

Dexter tyckte dock att fiskmåsarna var lite tråkiga som inte låg kvar i vattnet när han kom för att hälsa på dem. Det är ett väldigt rikt fågelliv här nere, vilket gjorde att vi höll oss nere vid vattnet hela tiden, eftersom de antagligast ligger och ruvar ovanför stranden och vi vill ju inte störa de små. Efter ett tag kom 2 fågelskådare med en massa utrustning och störde friden, men de var ju mer intresserad av fågellivet i vassen så de försvann snart.  Dexter var väldigt brydd över sanden som hela tiden rasade tillbaka när han grävde.. Ha ha, de är ju så underbara de små. Efter en stund, när muggen med kaffe var uppdrucken och bullen låg i magen så tog vi vår rygga och begav oss tillbaka till bilen och for istället till klubben för att kolla in dressyrponnyerna. Efter att ha promenerat runt området och kollat in folk, hästar, bilar och transporter så begav vi oss in i ridhuset. Både Dexter och Eddie uppförde sig galant!! Dexter väckte lite nyfikehet med sitt söta yttre och fick en hel del uppmärksamhet och klappar. Eddie också naturligtvis. Folk och hundar passerade och de satt kvar tysta, men efter ett tag så blev det lite mycket när samma söta vovve passerat dem flera gånger och det blev lite gnäll och något litet ynkligt skall (ingen ponny reagerade, då har vi naturligtvis gått direkt). Men vi satt kvar lite till och när de tystnat så gick vi. 2 nöjda hundar kom hem och damp ner och somnade direkt.

Fortsättning följer....

Skriver

Kerstin

Idag är nog vädret ännu bättre än igår. Så dagen blir fullspäckad. Ska pallra mig ut och mocka nu, sedan tar jag vovvarna och åker ut till vackra Åstön och visar dem havet, tar med termosen och myser för att sedan blåsa iväg hem och släppa va dem och åka vidare till Klubben för att kolla lite på ponny dressyren. Det är lagtävling så det är många ekipage, länge sedan jag såg någon ponnydressyr känner jag, kan vara lite kul. Så det är väl bäst att sätta lite fart då, dagen har ju inte fler timmar bara för att man är ledig.. Och så vill jag ju ta mig en ridtur i em oxå. Jag har ju en saden nu!!  

Och så ska jag hålla tummarna för Sandra och Sussie mfl idag!! Lycka till!!

Underbart är bäst!!

Skriver

Kerstin