När vovvarna skulle ha sin kvällstur så följde dottern med på sin Prins.

Vi hade ingen plan, men hamnade nere på ängen som jag har som ridbana. Och det blev lite "träning" för mamma ridfröken. Prins tycket det var skoj, men tyckte gräset var lite mer intressant så efter att ha tvärnitat några gånger för att äta och dottern åkt kana ner för halsen en gång så tog jag ena hundkopplet och gjorde en egen form av "grästygel". Efter det så gick det riktigt bra. Han tuffade på och hon kunde rida volter, i trav, lite tempoväxlingar och så tränade vi på nedsittning. Många skratt blev det. Och lite svettigt.   

Lite sits träningar lär vi ha framöver, men med tanke på att hon bara rider i skogen så är det väl helt ok ändå. Säger en partisk mamma..   

På slutet blev det lite galopp, de klarade nästan av hela ängen runt!

  Lite mer mage ska bort sedan så..  

Vovvarna skötte sig jätte bra, Eddie gick med mig nästan hela vägen, annars kom han direkt när jag ropade.

Sov sött och dröm sött!

Jag vet vad jag ska drömma om..

Skriver

Kerstin 

 

Spanaren

25 maj 2011 07:54

Livet leker för hela familjen *tumme upp*
/kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

 

Camilla

25 maj 2011 09:39

De kämpar på så bra!

http://camillahastskotare.blogg.se

 

Anneli Johansson - bloggtävling hos mig

25 maj 2011 10:28

hon är ju så duktig på sin prins :)

http://www.stallekekullen.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...