Eller inte.. Grått och regn ute, jag ska jobba dagen och natten så mig spelar det ingen roll egentligen. Hästarna fick täcken på sig så..

Idag skulle verkligen ha varit en svart dag, men eftersom jag jobbade så har jag skjutit fram eländet. Och nu när jag fått så gott om bete så kommer jag nog att skjuta fram eländet tills efter sommaren, som det var tänkt från början.

Ska väl sätta lite fart så jag hinner med mig. Och under nattens småtimmar så kommer jag att titta på mina små och hoppas att vi snart kan rida tillsammans allihopa.

Svårt när inte Lukas har någon sadel, sålde ju iväg bägge små sadlarna.   Tja, vi får väl lösa det på något annat sätt.

  Nya ridbyxorna och hjälmen. Stiligt ekipage!

Ha en super bra dag!

Skriver

Kerstin

 

Marie

27 maj 2011 09:31

Jag tror att Mimmi måste göra om alltihop tyvärr.

Njut av hans fina skolresultat, härligt.
Tårta är alltid gott.

http://stallbrannebo.blogg.se

 

Spanaren

27 maj 2011 09:38

Vet dina barn om hur lyckkligt lottade dom är som får umgås med alla djuren ;.)
Njuter av att se hur du lär dom umgås med djur och natur ... tack :-)
/kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

Kerstin

27 maj 2011 21:35

Hoppas det. Jo, det tror jag de är.
Djur och natur, finns det något bättre?! ;)

 

Caroline

27 maj 2011 10:51

Så kul att de rider båda två. =)
Ni får väl rida ut allihopa och ha med fika och fika i skogen någon dag. =)

http://www.ridemyhorse.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...