Sänder en tanke och en massa kärlek till alla i Norge!    Hur kan det hända? Man fattar inte. Hur kan en människa bli så sjuk att den genomför något så hemskt? Tänk att se sina vänner skjutas till döds omkring en, tänk att vara förälder och få nyheten om vad som hänt, telefonsamtalet... Äh, fy... Gråter när jag tänker på det, gråter när jag ser de chockade ungdomarna på tv. Vill bara hem och krama mina små hjärtan där hemma.

En natt och en dag, sedan hägrar en veckas ledighet, det ska bli skönt. Vädret ser inte så lovande ut, men det bryr jag mig inte om. Är ledig, finns hemma med min familj. Vi får se vad vi hittar på. Blir en Stockholmsresa framöver iaf, just nu är det lite veterinärräkningar och annat som inte går på försäkringen som ska betalas... Men i Augusti så....   

Hoppas ni har en roligare lördags kväll/natt än mig, även om jag trivs på jobbet så gillas hemmet bättre.   

Skriver

Kerstin 

 

Anneli Johansson - Bloggtävling hos mig

24 juli 2011 10:28

så fruktansvärt, finns inga ord

http://stallekekullen.blogg.se

 

Erika

24 juli 2011 12:56

De är så himla frukansvärt. :(

http://eriikapettersson.blogg.se

 

Camilla

24 juli 2011 13:58

Man är ju helt chockad!

Sv: Peppcoachen har behövt lite peppning själv på sistone :)

http://camillahastskotare.blogg.se

 

Emily

24 juli 2011 19:58

Totalt meningslöst och helt obegripligt! =(

(blir det stockholm är det inte så långt till Norrtälje!)

http://gandalf268.se

 

Spanaren

25 juli 2011 09:06

Norge tragedi ... har läst att detta kommer inget land att undgå! Men av allt detta onda och svåra ska vi lära oss att känna mera kärlek till alla och allt! Därför sänder jag dig som vanligt all min kärleksfulla energi ;.)
Länge sedan jag var här pga. valköpet ;.) Just nu sover Sokko och då smiter jag in här en stund *ler* Är allt som vanligt annars? Ha det och njut och känn att du är rik som har alla de dina/ kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

Kerstin

25 juli 2011 09:37

Allt börjar återgå till det normala här antar jag, men ibland dippar man.
Kram till dig och lilla valpen! ♥

 

Spanaren

25 juli 2011 12:09

Så klart att man dippar ibland ... det gör jag också med saknaden efter Odi/kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

Kerstin

25 juli 2011 23:08

Ja, förstår det. Saknar Pepzi jag med. Har precis framkallat kort, han var ju så vacker. ♥
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...