Stallrosen

Direktlänk till inlägg 21 september 2013

Städa och paket...

Av Kerstin - 21 september 2013 07:40

I torsdags då lilla dottern fyllde 10 år så var de ju hos sin pappa, eftersom jag skulle ha jobbat. Nu blev jag ju hemma pga feber och förkylning, men det kunde ju ingen sia om. Men igår fick jag rå om dem en stund efter skolan. Jag var lite febervarm på morgonen, men en alvedon senare så kunde jag ta mig till shopping centret och införskaffa lite presenter. Några var klara, men jag kände mig inte riktigt nöjd.

Dottern hade önskat sig lite kläder och "riktiga" skisspennor och skissblock"...

 

Och nog tycker jag det ser ut som om jag lyckades göra henne glad! 

Med riktiga skisspennor så menar jag de som är lite mjukar att teckna med och som man kan "sudda ut" skarpa konturer med fingret så det blir mjuka linjer och skuggningar. Det är en väldans skillnad att teckna med dem ist för en vanlig blyertspenna. 

 

Sonen fick ju naturligtvis också en liten present.

Sedan blev det lite tårta och småprat om kalaset som dottern ska ha hos sin pappa i år. Jag har ju visning på huset på söndag så här står städning på schemat, jag bär, slänger och sliter. Ramlade ner i soffan vid 22-tiden igår och skulle kolla vad det fanns att se på TV:n, tryckte på info knappen och då kommer ju tv tablån upp, men det är ju fortfarande en liten tv ruta uppe till vänster. Efter en halvtimme kom jag på att jag satt och kollade på en film i den lilla rutan medans tv tablån fortfarande va uppe... Trött??!!  Ha ha!! Här om kvällen släppte jag ut Sköldiz, när jag sedan gick upp för att lyfta tillbaka honom i sitt blöta boende så hittade jag honom inte. Efter lite krypande på golvet så såg jag tillslut honom längst inne i det mörkaste hörnet under en byrå... Innan jag gick upp och tog in honom så släppte jag ut Dexter för kvällspinken.... En timme senare här jag ett lite ynkligt skall utanför dörren... Opps, glömde visst ta in honom...    Tja , jag är lite trött och visst kan man skylla lite på feberyran också eller?!

Men faktum är att det varit lite mycket sista veckorna, för ibland kommer jag inte riktigt ihåg om jag tagit in hästarna och så... Då är det bara att gå ut och titta.. För det har hänt att jag glömt även det, fast det var på den tiden jag jobbade bra många fler timmar per dygn än jag gör nu.


Hittade ett så gulligt klipp på klickerträning, men jag får inte in det hit, ska jobba vidare på det, annars får ni se det när jag och Sullivan kan göra samma sak. Hi hi! Dottern såg ett klipp igår om klickertränade marsvin så när jag kom upp sedan så var hon i full gång med att träna en av tjejerna. 


Curre jobbar på och sköter sig mycket bra. Han är otroligt klok den lilla killen. Nu går han snällt fram och väntar på signal innan han får hoppa upp på stoet. Det ni!! Hon är bra hon som har han nu och han är ju bra hanterad redan från början samt att han är riktigt bra i huvudet så det förvånar mig faktiskt inte. Har även blivit "vän" på fejjan med hon som har Curres pappa. Det är ju skoj att få följa dem och kul för henne att höra hur det går för en av avkommorna.


Carpe Diem!

Kerstin

 
 
Agnetha

Agnetha

21 september 2013 09:20

Ja det är enorm skillnad på pennor och pennor och papper och papper. :)

Angående för mycket: du är ju i en jättestor förändringsprocess nu.
Förra sommaren när vi sålde gårn sa nån tilll mig att det är stressigare att flytta än att mista en nära anhörig (!!) - man har tydligen mätt stress och kommit fram till det. Hoppas visningen går bra!
Stor kram!

http://agnethagothe.se

 
marianne

marianne

21 september 2013 10:04

Det är alltid så kul att ge presenter till barnen, det spelar ingen roll hur gamla dom blir :)
Jag förväntar mej att få se lite konst, ssignerad Hannah sen :)

Så där trött/vimsig är jag nästan jämt :( jag är skiträdd att det är ingångsstadiet till demens.....men försöker intala mej att det blir bättre om jag tar det lite lugnare. Sist Martin var här var vi i en gårdsbutik för att köpa en god och köttig korv, jag frågade efter den korv vi smakat i Tyresta....Martin viskade till mej - när var ni i Tyresta? Det ligger nämligen i Haninge Sthlm....sen kunde jag inte komma ihåg var vi smakat korven :( (Det var när min bror var här och vi var på Hofsnäs som ligger ca 5 km härifrån). det var riktigt skrämmande kan jag lova. Medan Martin var kvar förväxlade jag hela tiden platser, jag pratade om när vi varit i Smögen, fast vi var ju i Skagen :( Jag frågar ofta Janne vilken dag det är och om hund/katt är inne...jag har kollat efter första tecknen på demens men jag har inte direkt alla....än. Jag har ju fått många slag mot huvudet och det skulle väl bara vara normalt om det där inne ramlar sönder mer och mer nu.

Sv:
Man hör ju ofta att man ska slänga vågen och mäta sej istället, muskler väger mer än fett så när man börjar träna brukar men ju gå upp lite men kläderna börjar sitta lösare. Men gör nu inte som jag, förra sommaren köpte jag ett par jättesnygga jeans, eftersom jag ändå skulle gå ner så köpte jag ett par i en stl mindre....jag har inte använt dom mer än en gång, dom är så trånga hahahaha

När B var skadad promenerade vi mycket med honom för han gick inte att rida, när Ava kom gjorde vi samma sak, mest för vi skulle lära känna och respektera varandra. Jag anser inte det vara någon träning på så sätt som en riden häst behöver, men för oss var det nödvändigt för att vi skulle kunna komma någonstans. Nu har Maria anammat det lite för mycket och Magnus går på fler promenader än ridturer, Maria gillar inte att träna i ridhuset, så de lektioner förutom ridskolan, dom är med på tjatar jag oftast med henne på. Jag har försökt berätta att det är viktigt att Magnus får rätt träning och går regelbundet, han är 17 år och med en travare som inte är byggd för att bära är det extra viktigt att hålla ryggen bra musklad. Så jag tror att det är en kombination, ålder och dålig/ingen ryggträning, jag fick medhåll av Dörthe som nu gav några bra övningar. Hon har ju sett vad jag gjort med både B och Ava och varit nöjd med det så....
Jag anser att promenad i grimman är jättebra komplement, att trampa bort ev mjölksyra och att umgås kravlöst, men det krävs ju mer för att hålla kroppen i trim. Ungefär som en styrketränare, han behåller ju inte sin styrka av att gå på promenader.
Nu vill jag inte säga något illa om Marias hantering, hon har mycket annat att tänka på och dygnet har inte mer är 24 timmar för henne heller, så nu ska åtminstone jag försöka hjälpa henne med detta, och Petra har lovat att försöka hinna med också. Vi vill ju att Magnus ska hålla några år till.
Jag hade planer i dag för träning, men nu fick jag ett mess från Maria B som tänkte rida honom...så styrketräningen får bli i morgon istället.

http://marresmams.blogg.se

 
cicci

cicci

21 september 2013 10:32

Oj grattis på efterkälken :)

Haha känner igen det där :/ man får springa extra för o dubbelkolla men ibland glömmer jag även om jag har kollat o får springa igen :P
Stress tror jag är boven !

KramC

http://www.bonnaliv.wordpress.com

 
erika

erika

21 september 2013 17:48

Kul med lite kalas för dottern. :)

http://eriikapettersson.blogg.se

 
marianne

marianne

22 september 2013 12:30

Men Kerstin!!!! Det är ju Magnus och Petra på bilderna ;)
Ja, Maria litar på mej, men för ett ögonblick fick jag något slags behov av uppmuntran....att få höra att jag gör rätt....lite tiggeri hihi

Det där att hästen låtsas bli rädd för att liva upp ridturen, tror jag är mer vanligt än att dom faktiskt blir rädda :) jag har suttit på flera som varit så och att Ava skojar med mej är jag nästan helt säker på.....hon är så full med bus retsamhet den där pållan.

angående demens så är det väl större risk om det finns i släkten? Och ingen i min släkt har det vad jag vet. Eller kanske en faster, men hon måste vara hundra år snart ;) Om hon lever...

http://marresmams.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kerstin - 1 februari 2020 13:44

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Av Kerstin - 29 januari 2020 12:40


Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Av Kerstin - 18 januari 2020 15:23


Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Av Kerstin - 4 januari 2020 14:05


Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Av Kerstin - 3 januari 2020 15:06

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...

Presentation


Livet går i vågor, upp ibland, ner ibland, men även i de brantaste nedförsbackarna så finns det någon liten sak som händer till det positiva. Det är just de sakerna jag ska försöka förmedla, de underbara sakerna som händer runt mig och får mig att må bra.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23 24
25
26 27 28 29
30
<<< September 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Länkar

Översätt bloggen

Blogglovin

bloglovin

Skapa flashcards