Vilken underbar tid vi har framför oss nu. Sol och värme, snön smälter. Underbart!!

Med hästarna rullar det på och händer saker i lite lagom takt. Najavas fick åka själv och löshoppa sist, lite läskigt tyckte han, men skötte sig mycket bra, klok ponny. Jag är så fascinerad av ponnyerna som gillar läget hela tiden och bara vill vara med oss hela tiden och göra saker. Har vi fodrat på kvällen, men är kvar och pysslar med något så står de med sina små söta huvuden över kanten och följer oss med blicken hela tiden, så trevliga och sociala.

Najavas in action!

Dottern och Grålle har skoj ihop, det är barbacka turer, lite ridbana och så va vi iväg på en liten blåbärshoppning under sportlovet. 2 rundor, 2 rosetter. Vi hade tänkt ta med Walle också, men eftersom jag legat i flunsan under veckan så orkade jag inte så det får bli nästa gång.

Och inför "tävlingen" så blingade dottern upp sina stövlar och sin hjälm, visst blev det fint!! 

En fråga jag får rätt ofta är hur många hästar jag egentligen har och jag svarar sällan på den frågan då jag är så fruktansvärt less på följdfrågorna. "Hur hinner du, hur har du råd, vad ska du med alla till.. Osv osv.." Själv reagerar jag inte på när folk åker utomlands 2, 3 eller fler gånger per år, köper ny bil, släp, telefon, renoverar eller är ute på andra äventyr med jämna mellanrum. Jag tycker det är super skoj när folk gör det de vill, för det är ju det jag gör med mina hästar. Om jag hellre står och borstar en unghäst en fredagskväll istället för att åka in till stan för att äta gott och ta en öl så är ju det mitt val. Min filosofi är att man ska må bra och jag gör det, sedan kan inte jag bry mig i att det verkar vara så många som stör sig på det eller har bekymmer över mina val här i livet. Jag delar gärna av mig av min glädje över våra små eller stora framsteg, sedan är det upp till var och en att vara med och glädjas över dem eller störa sig på det. När det gäller det senare så kan jag inte förstå varför ni då ska fortsätta läsa/följa mig och våra hästar, jag kan rekommendera er att läsa/följa sådant som inspirerar er eller på annat sätt ger er ett leende istället för irritation, det är så mycket trevligare.   

Det va allt för denna gång, från en mycket lycklig hästägare!

 

Maria

8 mars 2015 19:29

:-)

http://maria-hastliv.blogspot.com

 

Erika

9 mars 2015 06:23

Va kul att det går så bra med hästarna :)

http://erikapettersson.webblogg.se

 

marianne

9 mars 2015 14:59

Så tog du upp det igen....är du säker på att det alltid är negativt när folk frågar?
Jag personligen kan bli lite avundsjuk på din energi och målmedvetenhet....att du har både tid och råd...inte att jag missunnar dej eller barnen något....så när jag frågar (om jag gjort det) så betyder det mer att jag beundrar och önskar jag var lite mer som du....men om du tolkar det negativt är det ju trist....
Jag tror de flesta vet att man får prioritera bort en del saker för att kunna göra andra...
Du skriver ju ofta om hur bra livet är för er nu och hur fina hästar ni har så egentligen är det väl inte konstigt att vissa förundras över hur du lyckas....
ta inte detta negativt nu bara...jag kanske uttryckt mej konstigt, men jag menar absolut inget illa...jag bara funderar på det du skrev både på FB och nu här....

kram syrran ;)

http://marresmams.blogg.se

Kerstin

9 mars 2015 20:28

Jag tar inte illa upp när folk frågar, men det är som sagt följfrågorna, när man besvarat dem x antal gånger så ids man inte mer. Jag tror och hoppas att de flesta gläds med oss. Hur lyckas vi?? Tja vi har bra material att jobba med, precis som så många andra hästägare har. Sedan beror det väl på vart man lagt ribban. Med Walle är jag supernöjd när vi får på träns, luva eller att hovis kan hantera honom utan problem, Hero har jag andra krav på och ungisarna är ju bara helt fantastiska i all hantering och de har jag eg inga krav på, där ligger kraven mest på oss. Du är ju väldigt ofta nöjd med Ava, precis som jag är med mina. Och ang energin så ger de SÅ mycket energi till mig. Kan inte ens tycka det är jobbigt att mocka åt dem (jo, vissa dagar, men de väljer jag att inte minnas ;) ).

 

marianne

10 mars 2015 09:32

Jag är säker på att de flesta gläds med er och era hästar, och att det är mer beundran i frågorna, men visst kan jag förstå att det kan bli tjatigt med frågorna....kanske ;)

Och visst är jag nöjd med Ava många gånger....jag har nog inte lagt ribban så högt för henne, det är mer på mej själv...jag ser hennes potential men vet inte riktigt hur jag ska plocka fram det bästa, behöver hjälp....
för övrigt gillar jag med att mocka...det är bara att göra höpåsar jag ogillar...hihi

kram

http://marresmams.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...