Först skulle allt vara rosa, kanske lite blått, för det passade ju Prins i. Men nu är det turkost som gäller. Dottern är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ sugen på att åka hem till Frida och sno hennes snygga turkosa ridbyxor, men så kom hon på häromdagen att jag (så klart) skulle nog kunna ta och åka till någon bra affär och införskaffa ett par snygga turkosa ridbyxor åt henne. Ha ha, ja vi får väl se, någon fyller ju år i september... Jag vill ju också ha ett par..

Men ett turkost schabrak och lindor finns i gömmorna iaf. Så det får duga ån så länge.

Den vackra ponnyn passar verkligen i det dessutom.

Efter en skritt sväng i skogen så körde vi igenom ett dressyrprogram som ska avklaras framöver. Någonstans ska man ju börja. Till hösten får vi nog investera i en dressyrsadel så ungen kan sitta ordentligt. Vi har en som jag ska kapa av kåporna på lite, de är så väldigt långa. Pratade med sadelmakaren om det, han tyckte jag kunde göra det själv (han känner mig och min pappa som är skomakare), "åk till din pappa så så fixar ni det minst lika bra." sa han. Så jag får väl göra det då. 

Det ligger naturligtvis mycket fokus på Anezza nu, dels för att hon är den som är mest och bäst ridbar och är den som dottern har bäst förutsättningar att utvecklas på. Men de andra rids och jobbas de med i lite lagom dos. Tanken är väl att det är Anezza och Walle som ska ut till våren och fungera som tävlingsponnyer. Men även Sullivan ska förhoppningsvis ut på någon mindre tävling/pay & jump eller liknande. Dottern vill inget hellre än att rida och tävla med alla, men det hinner hon ju inte med, det är skola och kompisar också. Men det är skoj att det händer saker och det är otroligt inspirerande att komma iväg ut och göra saker med både Guldgossen och de små.

Tjing på er!