Nu har jag haft några underbara hästiga dagar, tiden har funnits och ett lugn hos mig. Underbart! Ryggen har krånglat, men några turer på Secret och den är som ny igen. Jag behöver verkligen ridningen för att må bra både fysiskt och psykiskt.

Barnen förslog en ridtur idag, det hör inte till vanligheterna. Oftast är det jag som frågar, de tackar visserligen sällan nej, men vi har diskuterat lite hemma om det här med att själv ta initiativet. De hjälper mig massor i stallet, mockar utan att jag behöver säga, fodrar, hjälper till vid in och utsläpp, borstar hästarna, myser med dem, men som sagt, föreslå en ridtur...Mycket sällan... Varför?? Jag tvivalr ju inte på att det finns ett intresse och när de rider har de ju jätte kul. Så varför?? Sprang på en kompis här om veckan som sa ungefär samma sak, kanske är det för att det är så enkelt för dem, eftersom vi har det egentliga intresset, eller har vi bara skämt bort dem?! Fast ser dem inte som direkt bortskämda när de glatt hjälper till med grovjobbet... Nåväl, idag skulle det minsann ridas. Prins och Zabina... Zabina och jag hade ett tjejsamtal och vi bestämde oss för att dra ner på snacksen... Snart passar inte dem bomlösa sadeln på henne...   Och jag tycker nog att mina ridbyxor stramade lite nu... Prins har nog ätit någon turbo mat, när hans lilla medryttare red här omdagen så knatade han på så grannen fick bromsa honom hela tiden och idag var de låååångt före oss...

Se så han traskar på..

Och här kommer vi!

Hmmm, ser ut som om någon försöker sno mitt troll....

Kom till mamma istället...   Vackrast!!

När jag lite senare på kvällen lade mig ner för att sova en stund innan nattjobbet så började jag fundera på hur mycket man går egentligen... Jag går HELA dagarna, tycker jag. Kliver upp på morgonen, går ut och fodrar, släpper ut, går ut en längre promenad med hundarna, fixar stallet, går ner med mat mm åt dem, går omkring inne och dammsuger, häger tvätt, plockar mm, går ute igen efter mellis med barnen, går en kortis med hundarna, går med mat åt hästarna, hämtar från hagar, går med barnen när de rider, går, går, går.... Hur mycket går ni?? Den här tiden på året tycker jag är värst. Under den lite kallar tiden har de fri tillgång på foder, men inte nu innan det frysit i backen. Ett evigt passande och gående... Jobbar jag på det så går jag ju en hel del där också.    Inte för att det skadar, men ibland förstår jag att fötterna känns som bly.

På hemvägen från uteritten idag så kom timmerbilen, han som kör jobbar med all sannolikhet på ackord, eller så finns det ingen broms på just hans bil... Och trots 2 barn på 2 ponnyer, så bromsade han inte! Vi var ca 2 meter från en liten avfart, så hade han bromsat så hade vi kunnat gå in där, istället så kanske han lättade lite på gasen, men lik förbannat så dundrade han på framåt. Prins är ju en klippa och traskade oberört vidare, men fröken Zabina blev lite orolig och inte var det till någon hjälp att killarna sprang som rädda små harar i hagen bakom bilen... Hur tänker man när man bara dunkar förbi med ett stort skramlande fordon??? Är det för mycket begärt att bromsa så man hinner in på en avfart?? Blir så trött på idioter!

Ha en toppen dag!

Skriver

Kerstin

Hade som dagt en händelserik dag igår och fortsättningen kommer här...

Walle, Walle, Walle...... Han är liksom en liten "urhäst".... Både i sitt beteende i hagen och i sitt utseende.

Detta är tacken för att man stod och borstade honom innan hagutsläpp...

Igår när jag skulle kratsa hovarna på honom så fick han helt plötsligt för sig att höger bakben tillhörde honom helt och hållet och att om jag så mycket som petade på det så kunde han minsan göra riktigt fina kosparkar. Nu är ju jag både lätt rödhårig OCH halv finne, det måste ju han missat totalt!! Eftersom jag inte hade minsta lilla lust att varken bli sparkad eller ge upp så hämtade jag en bambukäpp, fyllde en gammal strumpa med lite hö och tejpade fast den på käppen.... Sedan stod jag i tryggt förvar framme vid manken och kliade honom medan käppen klappade honom på benet. Jösses vad irriterad han blev på mig... Men han visade ju även fint anlag för tramp så...   Efter att ha tramsat på ett tag så insåg han att bakbenet tillhörde mig lika mycket så efter en stor suck och lite tugg samt sänkt huvud så blev även den hoven kratsad utan problem..

Men för att återgå till hagen.. Man hör och läser om hur hästarna gör i det vilda, men handen på hjärtat, hur ofta ser man det egentligen?! Ja de stryker öronen eller hyttar med ett bakben, föl tuggar och andra små saker. Men Walle bjuder på lite mer.. När han vill in i flocken, fram till hötussen så smyger han fint in efter att ha visat alla tecken på undergivenhet osv. Väl inne i gruppen så flyttar han så himla fint på alla andra som står för nära "hans" kille (Sullivan alltså). När han flyttar dem så går han lite sidpass, kan ev knuffa till dem något om det behövs, så står han där så lugnt och nöjt. Han har fler sådan där saker för sig, han är faktiskt riktigt rolig att stå och studera.

Här är en liten bildserie på hur han flörtar med Sullivan....

"Jag älskar dig, du är bara min!"

Tja, hände säkert många fler roliga saker, som jag inte kommer på just nu...

Skriver

Kerstin

I förmiddags efter jag gått med hundarna så dök grannen upp med sin son. De kom bara förbi för att borsta lite på hästarna och visst fick de göra det.    Alla pojkar var inne så medan jag släppte ut de "riktiga" killarna så fick sig Walle och Prins varsin ordentlig genom borstning. Walle stod som ett ljus medans den lille killen traskade runt honom och borstade lite ben och mage, han hade full koll på honom och rörde sig inte en cm under tiden. Prins stod som vanligt som ett ljus och fick sedan på sig westersadeln och tog med sig den lilla killen på en skrittur. Jag tog med mig Walle och följde med. Walle tycket det var skoj att gå på utflykt med Prins. Sedan stannade vi vid damerna och släppte ut Walle där.

På eftermiddagen prövade jag bland annat ut lite utrustning till Sullivan, dax att börja lite mer med honom också. Han kunde ha Lukas gamla träns!! Visserligen fick jag spänna ut det en massa hål, men det är ju kul att det får hänga med ett tag till. När det gäller sadlar så verkar både Prins sadel och Jacson sadeln ligga ok på honom, svårt att veta exakt när jag bara prövat när han står still på gången. Alla hästarna har fått en del av mig i dag och jag känner mig nöjd. Även om det inte blir långa pass med varje pålle så gör jag det som måste med varje häst. En kanske bara behöver borstas av, medan någon fick sig en promenad och en eller två fick sig en ridtur i skogen. Passade även på att smörja 2 av tränsen när jag ändå var i farten. vet inte... Usch vad velig jag är...

Prövade även sadeln som jag lånade hem, som hastigast på Walle, men tyckte den var för stor. Det var en 17", annars så tyckte jag den var för trång fram. Ska pröva den på Secret också. Men jag

Hundarna fick sig 2 kortare turer, tiden räcker inte riktigt till alla dagar.   

Vad har ni gjort idag då??

Undrar

Kerstin

Läste just på Hippson!! Lider med Eric Lamazez och alla i hans team.

Sänder er en tanke!

Kerstin

Vaknade i tid, frukost, hästar, hundar stall, barn fick sitt. Sedan in i bilen iväg och hälsade på en "gammal" tävlingskompis som är i Sverige för tillfället och har träningar, idag var det dock bara en elev, men lika intressant för det. En ponny tjej som red, vilket var bra eftersom mina barn var med.. Baktanke.... nähä...   

Cirkusskolan var fullbokad i går när jag ringde, men i morse så hade de fått återbud så det var bara att ila iväg dit. Hem och bytte lite vatten åt Sköldiz, dammsög och svabbade golven, hämta dotter, mellis. Hämta lite hästar från hagen, sadla på ut i skogen med Zabina och Prins. Fodra, nytt vatten ute, förbereda inför kväll och i morgon (jobbar natt). Phu... Nu middag sedan en tupplur innan jobbet. Tänk att dagen bara kan försvinna sådär, utan att man egentligen får något vettigt gjort?!

Morgondagen ser ungefär likadan ut, fast då ska Zabina lastas och åka in till ridhuset och skutt lite! Ska bli kul!!

Nej, här kan man ju inte sitta hela dagen, ha det så bra!

Tittar in till er under natten om tid finns..

Skriver

Kerstin

Solen sken och värmde gott. Så det blev en riktig utedag. Det var hundpromenader i skogen. Träffade på en jägare som berömde mina hundar för att de var så lydiga och att jag hade så fina hästar hemma i hagen.

Sonen hjälpte mig med hästarna eftersom han fick en bonusdag hemma efter att ha varit feberfri senare delen av söndagen. Vilken start på dagen!

Sedan kom dottern hem och Zabina sadlades och vi begav oss ut i skogen. Dottern klarar även av att sköta Zabina både före och efter ridtur, med bara någon liten nysning!!   Beror säkert på att hon är klippt och inte "dammar" så mycket, eller så är det för att de fortfarande går ute. Vilket fall som helst så uppskattas det.

Fina, som vanligt!  

Son och dotter hade sett vinter ridstövlarsom de ville ha. Jag frågade MASSOR med gånger om sonen verkligen ville ha vinter ridstövlar?! Jodå, det ville han. Så jag köpte varsitt par stövlar. Bägge barnen blev jätte glada och nöjda, men så säger sambon frågande till sonen.. Ska du ha ridstövlar? "Vadå, säger sonen, är det här ridstövlar?!" Suck... Men han ville i alla fall fortfarnade ha dem, de var sköna sa han och med täckbyxorna över så syns det ju inte om han vill ha dem på skolan, som han hade tänkt. Annars kan han ju ha dem hemma och när han rider.

Zabina kollar in dotterns stövlar innan hon traskar vidare...

Så här glad är man när man rider världens bästa lilla ponny.

Efter middagen så var det dax för nästa lilla ponny...

Då hade mörkret kommit..

Vi kunde konstatera att de rosa reflexerna reflekterade något sämre än de gula. Prins traskade lugnt på efter vår mörka väg, vilken klippa! 

Avborstning av alla pållar idag och Walle fick lite pälsglans i man och svans, mycket hår... Prövade lite sadlar på honom, men bara den bomlösa som låg bra... Suck.. Blir dyrt det här.. Dock är Walle lite i "2 delar" just nu, så någon direkt ridning av honom blir det nog inte. Vi ska sitta lite på honom och sedan får han följa med ut på skogspromenader. Så hoppas jag han växer ihop under vintern.

Sullivan bara växeroch växer, snart har han tagit över hela mitt hjärta.   H an är ett charmtroll utan dess like. Nu har han kommit på att jag inte tänker slita av honom öronen utan att det är supermysigt när jag kliar honom bakom och runt dem och under ganaschen ska vi inte ens prata om.. Åhhh så mysigt och under halsen, för att inte tala om bringan.. ha ha!!

Mitt lilla troll!

Lyft hovar och knackat lite extra på dem, snart dax för hovis. Alla sköter sig perekt. Är väldigt nöjd med mitt ponny gäng. Secret hänger på där, även om hon är "något" större.   Hennes mugg går upp och ner, vissa dagar bättre andra mycket sämre. Idag bättre som tur va.

En bra dag är slut och jag med den kan jag lova!

Skriver

Kerstin

Den tanken har slagit mig flera gånger när jag tittar ut över min ponnyflock. Fler än jag har tänkt den tanken och kanske är det så, men det underlättar inte saknaden av vår vackra lilla Sockertopp. Tänk er kombinationen av dessa 2 till exempel....

  Eller varför inte...

denna cooling...

    Men nu ville inte ödet att det skulle bli så..

Istället så kom det lite andra ponnyer. Zabina känns det som om hon hade kunna komma ändå, eftersom vi haft kontakt med Jennifer hela tiden. Sådant jag aldrig kommer att veta.. Och som man inte ska älta i heller. Men saknaden finns där och kommer att finnas där länge.Men nu ser vi framåt och vi är nöjda med det vi har och jag tänker verkligen jobba för att de ska bli så bra barnponnyer som de någonsin kan bli. Ja, det är mitt mål, för är de inte bra barn ponnyer, så kommer de heller aldrig att bli fina tävlingsponnyer och om de inte blir fina tävlingsponnyer så gör inte det något, eftersom de är så bra barnponnyer.   Man ska ha kul med sin ponny! Man ska kunna galoppera i full fart barbacka i grimma i skogen, sommar som vinter. Man ska kunna sitta i boxen och mysa med dem, de ska komma när man ropar och de ska skritta lugnt efter vägen med lyckliga barn på ryggen. Kan de göra dessa saker så är eventuella tävlingar bara en kul sak man gör för att bryta vardagen.

Även om jag flummar lite så tror jag ni förstår precis hur jag tänker.

Sonen fick hämtas på skolan idag och ligger nu och vilar på soffan, kokhet.. Blev inget ridhus idag som dottern och jag planerat in. Blir fler dagar.

Ha en toppen helg!

Skriver

Kerstin

Efter att ha piggat på mig efter mitt illamående så kopplade jag på transporten och for iväg för att hämta hem Walle. Walle har ju varit utlånad till duktiga Frida några dagar. Detta för att hon skulle få lära känna honom och hantera honom, samt sitta på honom lite. Det är ju ändå hon som kommer att få rida, utbilda och tävla honom, om hon vill fram tills det att barnen kan ta över honom. Lastningen gick kalas bra, trots blåst och lite hästar som stod och ropad och en lite "terrier" som hjälpte till. Hemma igen så var jag ensam att lasta ur, men inte heller det var några problem. Han stod snällt och väntade medan jag fällde ner luckan, gick in och så myste vi lite innan jag bad honom backa ut, steg försteg. Stanna ibland, något steg fram och så till slut var vi ute. Duktig kille!

Först gången i hagen med ALLA killarna!! Men även det gick bra, fanns ju mat....

  Nyfikna!

  Störst går först...   Prins studerar..

Det är MIN kompis...    Passa dig, jag kan bli arg...   Till slut motar Prins bort de andra så Walle får vara ifred.

När jag kommer ut en stund senare så går de "riktiga" killarna ihop och Prins går med Walle. Senare på kvällen fick de komma in och bli borstade och lite kvällsmys. Hingstarna borstas i boxarna, lösa. De är bara SÅ mysiga. Curre är ju världens lilla go kille, han vill bara mysa och mysa...   Min fin kille.

  Curre Bus

Sullivan är en charmör utan dess like, han kommer att klara sig undan många små hyss han.   

Charmknutte.. 

Walle fick på sig täcke och sedan gick han ut till damerna, som faktiskt fortfarnade sover ute. Det är ju härliga kvällar, lite kalla, men härligt friska. Walle och Zabina fann varandra direkt. Blir nog bra det här...

     Fläta i luggen och rosa grimma... Hmm inte konstigt han ser lite misstänksam ut..   

Skriver

Kerstin