Kollade just på nyheterna och hörde om en man som fått 3 års fängelse för bla misshandel, förberedelse för mord och något med olaga vapen.... Det värsta i det hela är att det är min barndomsvän som är den som blivit utsatt för honom. Nu vet jag att hon är en stark person, men att gå igenom detta kan knäcka vem som helst. Men nu har domen fallit och som hon sa, nu släppt alla spänningar som varit kring detta. Nu kan hon gå vidare i livet, men naturligtvis ärrad för livet. I morgon ska vi ta en fika och leende minnas vår barndom och tonårstid ihop och förhoppningsvis så kommer vi att ska fler härliga minnen i vårt vuxna liv.

Kram och ta hand om er!

Carpe Diem

Kerstin

En solig dag på stranden med hundarna och så en mulen dag i stallet och en liten ridtur på fina och duktiga Sullivan.

Liver rullar på med jobb, hästar, hundar och barn. HAr nu 2 inhyrda i stallet och ev en medryttare på gång till Curre. Känns helt ok.

Carpe Diem!

Kerstin

Jag funderar på om jag kan vara lite trött då jag sov 17 timmar på ett dygn...    Och jag har lätt kunnat fortsätta sova i morse, men hade ju hästarna att tänka på så jag klev upp.

Skulle ha jobbat natten som va men magen förde ett vansinnigt liv och toan var min bästa vän under några timmar så jag fick ringa in mig sjuk. Det var inte magsjuka, magen har varit bubblig och låtit under några dagar så jag tror det har med en omlagd kost att göra, blev lite för mycket fibrer lite för fort.

Men nu är det frukost och lite pyssel innan jag tror jag ska ta mig en ridtur. Snöar, men det är blöt snö. Tur han fick snösulor nu när han skoddes, min lilla Hero.

Hero älskar för övrigt när man drar honom i tungan. Någon fler häst som gör det? Att hästar accepterar det har jag varit med om tidigare, men han puttar på min hand och så stoppar han ut tungan och har man väl börjat så är det tji att sluta, hi hi!!

Carpe Diem!

Kerstin

Nja inte så mycket... Hero har haft besök av hovis och idag var ET här och kollade honom. Jag blev faktiskt lite förvånad när hon sa att han var väldigt mjuk och fin i kroppen, hade några ställen som var lite spända och det kan jag relatera till sadeln så det blev jag däremot inte förvånad över. Och enligt hovis så är det en skoning kvar så har vi nått hans hovform och vinklar, så jag hoppas väl på det då.

Hero med sin ET

Sonens rum är så gott som klart, lite skruvar mm som inte passar eller som saknas för att vi ska få upp det sista bara. Idag blev dotterns rum klart så gott det går, fattas gardiner, men det ska vi köpa efter vi har tapetserat och det får bli efter sonens födelsedag.

Stallet börjar bli i ordning, säckar med saker är rensade och snart har allt sin plats. Dexter är duschad och snart tovfri. Han och Eddie har varit ut och kollat in vår uteplats och den verkar ha fått ok.

Ingen gräsklippning ännu..

Och Sköldiz blev väldigt nyfiken på påsen som hamnade utanför hans boning.

Livet rullar på i en maklig takt vissa dagar och lite för fort andra, men så är livet. Hur har ni det då?

Carpe Diem!

Kerstin

Vinter tid, lika bra att göra den till något positivt... Jag kan ju inte skylla på att jag behöver skotta en massa i år och det känns UNDERBART!! Så igår beslutade jag mig för att spara in lite tid. Hur gör man då?! Jo, man sadlar på hästen och tar med sig hundarna.

Förväntansfulla, lydiga och skötsamma hundar och häst, sedan trötta hundar...

Min stallägare får nog ännu lite fler vita hårstrån av mig. Han klev ut när jag var på väg upp på Hero. Frågade om jag gjort det där förut. Och det har jag ju inte, inte med de här 3, men det går nog bra sa jag... Han skakade på huvudet och gick in igen... Ha ha!! Undrar vad han säger då jag tar båda hingstarna och Walle med barn på släp då?! 

Hero är en klippa ska jag tillägga, han har full koll på läget och även om han blir rädd för något i skogen så hoppar han aldrig åt sidan om jag har med en häst eller som nu hund, det kan han göra om vi rider själv. Han sparkar aldrig, vad han däremot kan göra och gör. är att han nyper till och tex Walle går lite före honom. Nu när Dexter kom lite före så tog han tag i kopplet och drog bakåt, ha ha!! Blir så full i skratt åt min djur!

Kvällen tillbringades i en snöhög, eller jag var ju ute med hundarna och sedan tittade jag på när barnen hade skoj.

Vinter skoj..

Och som slut kläm så kom jag på igår att jag och gult verkar gå bra ihop och att det gör mig glad... Trivs ju i mitt gula hus (jo det är gult, blev lite konstigt färg på bilden bara), med mina gula hästar och skrattar gott åt min gula hund.. 

Jag älskar och trivs med de som inte är gula också.   

Ha det bra!

Kerstin

Tja, det snöar oavbrutet. Som tur va puder. Grannen och jag turas om att skotta åt varandra, nu är det ju inte frågan om några mängder med snö som hinner bli, men det ska ju bort. Rätt skönt att komma hem och se att parkeringen är avskottad och det tar ju inte ens 5 min för mig att skotta rent åt oss och då brukar jag ta min altan samtidigt.

Vaknade med migrän idag, hade ju fått en tablett att pröva med så jag tog den, men den höll på att komma upp lika fort. Det var med idel sväljningar och en macka jag tvingade den och mackan att stanna kvar. Fy fasen vad jag hatar när det bara vänder och ska upp igen. Tyvärr så hade jag inte tid att vila efter tabletten, som jag antar att man ska göra. På med kläder, lämna tillbaka en sadel jag lånat, for till mamma och pappa och bytte bil med dem. Hem koppla på släpvagnen, som jag då märkte att jag tappat nyckeln till låset!!    Tog den andra släpvagnen, låset var naturligtvis fruset, in efter en påse med vatten, hittade 2 påsar som båda läkte, men tillsammans så klarade de uppgiften... På med släpvagnen på bilen och märkte att ena hjulet frusit fast, banka, backa, köra, banka, backa, köra... Skrutt vad jag ogillar vintern.. For iväg, mötte upp min inhyrning. Framme.. Skrutt, för då fick inte höbollen plats på släpet... In med 2 i deras, lastade om så jag fick ta spånbalarna som låg på deras släp... Till stallet, mocka, fodra, fixa, in med hästarna.. Skrutt... då de rivit halva hagen (inhyrningens häst har en egen hage, eller hade...)!! Oj så vi älskar vintern... Av med bollarna, in med spånet, upp med täcken på tork, iväg hem, in i duschen, hittade middagsrester i kylen, i med mat, iväg för att byta bil igen. Landade på jobbet i GOD tid.. Men faktiskt så har migränen börjat släppa... Kanske bra tablett om man tar det lite lugnare...   

Imorgon blir det då lite hagfix och förhoppningsvis en ridtur, skulle behöva det..

Carpe Diem!!

Kerstin

Tja vad ska man säga... Vaknade och hade en sådan här dag när jag inte ville något, allt kändes jobbigt och tungt. Men hundarna vill ut, hästarna vill ha mat så det är ju bara att pallra sig upp och sätta lite fart, även om det gick i snigeltempo i början. Men väl i stallet och hästarna kommit ut och hundarna fått sin promenad så började jag med stallfixet och ömsom så trallade jag med i musiken ömsom funderade jag på vad jag höll på med och jobbighets tankarna kom över mig. Men hur det nu än va så stod jag tillslut där med en sadlad Hero och en liten Curre med spetsade öron bredvid. Jag hoppade upp och funderade vad jag höll på med, "sälj skiten och åk utomlands istället" tanken kom över mig. Skrittade bortöver och kom på att det här va faktiskt 1:a gången som Curre gick med som handhäst när jag red. Annars har han bara går med som sällskap till någon av de andra. Allteftersom vi red så steg humöret och trots att jag hade tunna ridbyxor och inga långkallingar, snön yrde och det var lite kallt om kinderna (-9 grader), så kom jag på mig själ med att sitta och le stort (tur man har öron som stoppar upp ibland). Vägen vi red var bara plogad en bil, men det är ju bara pudersnö så vi fortsatte den uppöver och travade på lite. Curre hade fullt fokus på oss, inte ens en millimeter före Hero gick han, ena örat lite mot mig för att höra om jag sa något om att bromsa upp eller byta gångart. Han travade till och med i form!! Tror han skulle bli en perfekt parhäst i körning, han travade i samma tempo som Hero, precis hela tiden! Och ibland gick han så nära oss så jag lyfte upp foten på hans rygg (naturligtvis brydde han sig inte om det heller). 

Bästa lilla Curre och Hero

Vi växlade mellan alla 3 gångarterna och han hängde med så bra, hela tiden med samma fokus. Han utförde ett jobb och då ska det göras ordentligt. På hemvägen började Hero med sin konstiga gångart som innefattar sprattel med framben, tramp och lite skutt. Men Curre han skrittade på, ev lade han in några travsteg för att komma ifatt. Till saken här även att Hero och Curre funkar i lag, men bästa kompisar kan man nog inte säga att de är, så bara en sådan sak säger en hel del om hur otroligt bra i skallen de är båda två faktiskt. Att finna sig i att nu är det såhär och nu ska vi göra ett bra jobb. Det va två nöjda hästar och en nöjd hästägare som kom hem till stallet igen. Pyssel och lite morötter innan de fick gå ut till de andra och när jag kom ut sedan så stod Curre och Hero och åt ur samma hög. Sötisar!

Fick även ett glädjande samtal under förmiddagen i stallet. Kanske blir det mitt år det här ändå... Att börja mitt liv igen...

Carpe Diem!

Kerstin

Ja det är ingen bra kombo det.. Kom till stallet i morse och möttes av en isgata utanför stallet. Kylan gjorde så vattnet frös i går, men det kom igång, men under natten sprack en vattenkopp och katastrofen var ett faktum. Stallägaren hade vaknat vid 3-tiden och fått för sig att gå ut i stallet och kolla vattnet. Var väl tur det, annars har de väl simmat ut i morse. Han hade sopat ut allt vatten från stallet, så kvar till mig på morgonen va att tömma 3 boxar som var RIKTIGT blöta. Men nu är det nytt och fint i dem igen. Va och köpte en ny vattenkopp, men naturligtvis passade inte den.. Dubbel suck.. 

Igår kväll satt jag i soffan och skulle sätta telefonen på laddning, skulle precis trycka i kontakten i skarvdosan då jag hörde att den lät konstigt, knastrade och fräste. Jag lyfte upp den och såg att det blixtrade i den och sedan börja det lukta och komma rök. Snabbt som attan drog jag ur vägg kontakten och lampsladdarna som satt i den. Så nu ligger den i lådan som ska till återvinningen. Ruggigt!! Men nu har jag iaf kollat brandvarnarna och så. 

Snön har kommit och med den kom även kylan.. Nu i kväll låg det på -15, men under dagen hade vi sol och -13. Hade varit perfekt att rida en sväng, men det får bli imorgon istället.

Nej, har eg inget att skriva.. Rider, både själv och med dottern som fått lite av en nytändning. Själv vet jag inte riktigt vart jag står.. Tiden får utvisa.

Ska snart börja fixa lite här hemma också. Kanske därför jag inte tycker jag har tid med hästarna, det är så skoj att få fixa som jag själv vill.

Och bloggens vara eller icka vara får jag se...

Carpe Diem!

Kerstin