Ja det kan man fråga sig. Men i det stora hela tycker jag det går rätt bra, kanske lite för bra... Eftersom allt med mitt "nya" stall är klart nu så kan jag ju berätta lite mer om det. Det är ett stall med 8 boxar som jag ska hyra, där ska mina stå och ca 2 inhyrda. 2 av boxarna behövs som förvaringsutrymmen då det är dåligt med sådant i övrigt. Finns en mindre "selkammare" men där har det tidigare varit ett krypin för människor och jag tänker också ha det som det, skönt att kunna sätta sig vinter tid och ta en kopp kaffe eller värma sig. Hagarna var ju rivna, men igår när jag pratade med stallägaren så skulle han bygga upp dem åt mig!! Tjohoo!! Vid stallet finns även en ridbana och jag har max 5 min skrittväg till ridskolan (bilvägen tar längre tid). Eftersom det är tallmo där så är det i princip bara sandvägar!! Fattar ni vilka underbara ridturer det blir, det är dessutom fina breda vägar så det är inga som helst problem för mig att ta med en handhäst. Ridskolan har ju 2 ridhus och en stor uteridbana så jag är lite i himmelriket nu! Det här är inte "min" ridskola, har jobbat här en sväng, men jag vet inte, rätta känslan vill inte infinna sig. Men nu kommer vi ju att "bo" här så jag får väl se om jag bara löser ridhusabonnemang/medlemsavg och sedan ev tävlar för "min" klubb eller hur det blir, jag har ju inte börjat träna riktigt än så det är en tanke jag inte behöver fundera på riktigt än.   

Problemet dom nu börjar uppstå är faktiskt boende. Jag har ju huset vi har varit och tittat på, men har blandade känslor angående det. Vill verkligen ha en lägenhet och en lägenhet jag känner att här ska vi bo ett bra tag i. Inte veta att jag ska flytta igen om 6 månader. Har svarat på en annons på en 3:a, det fanns en klädkammare där så jag antar att jag kan klämma in min säng där så får barnen varsitt rum. Man sover ju ändå bara i sovrummet. Annars finns ju som sagt det lilla huset kvar som vi kan ta tills vidare. Mamma och pappa har ett stort torp också så vi kommer inte hamna på bar backe, men det vore som sagt trevligt att hitta ett permanent boende. 

Paret dom har tittat på huset var här för 2:a gången i går och vi ska skriva till veckan om allt går bra på banken för dem. Sedan är det ju lite andra saker innan allt är i lås, men vi har kommit en bra bit på väg i alla fall och betydligt fortare och smidigare än jag någonsin kunde ana, jag har ju liksom inte ens annonserat huset. Men än kan allt hända så jag har absolut inga förväntningar på att allt ska gå i lås, men hoppas kan man ju alltid. 

Sedan som sista sak så kan vi ju ta lite vikt(iga) saker. Tydligen har det gått ett år sedan gruppen startade, jag vet inte om jag riktigt va med från början, men jag utgår från det och drar året som gått. Väldigt upp och ner och tillbaka till utgångsläget lika många gånger som jag lyckats tappa något. Jag skyller på att det var en tuff vinter, inte bara för snön, utan även mentalt. Jag hade många svackor och i många fall var de bra mycket djupare än jag gett sken av. Men efter sommarens underbara ledighet och bad i massor så har energin återvänt och att Hero känns ok och hovarna börjar bli ok mm mm har faktiskt gjort att jag nu har en ganska klar bild över hur jag vill ha det i framtiden, hur jag vill må, vilka realistiska mål jag kan ha osv. Summan av de sista 2 månaderna kommer jag att dra nu och det är faktiskt 7 cm på midjan! 4 cm på låren, och 4 cm runt höfterna/rumpan. Inte så mycket på vågen dock som jag trodde när jag mätt mig, endast 4 kg. Hade jag inte mätt mig så har jag nog gett upp faktiskt, men när jag nu går mina promenader med hundarna så har jag så gått om alltid musik i öronen och vi går minst 1 mil om dagen. Ibland uppdelat på 2 gånger och ibland blir det 1,2 + kvälls turen på 5 km. När hästarna nu flyttar så kommer jag att ta med hundarna på skritt/uteritterna och sedan gå en långsväng med dem. Så kommer både de och jag att vara nöjda dessa dagar. Då har jag ju räknat med att vi bor i lägenhet och då kan man ju inte som nu, bara släppa ut och sätta sig på bron och låta dem kissa och leka av sig.

Lite full rulle bilder från september 2011

Blev ett långt och lite tradigt inlägg men det bjuder jag på.   

Carpe Diem!

Kerstin

Kollade runt på lite lägenheter i kommunen.... Ha ha, det var ju lite tragisk läsning... Summa = 0!! Opps... Ja ja, det löser sig väl antar jag.

Hur går det med huset då, tja... Finns intresse för det i alla fall, sedan är ju inget klart förrän pappren är påskrivna. Så är det ju. Men det finns hopp om en försäljning och det känns bra.

Igår när jag red ut med Hero så tappade jag ju husnycklarna i skogen. Idag hittade jag dem i innerfickan på jackan...   Opps, men så bra, slapp jag ju leta efter dem i skogen. Hi hi!

Mycket att tänka på nu och saker ploppar upp i huvudet och jag kan inte sova fast jag borde. Men det är en övergångspreiod, bara allt börjar rulla på så blir det ju bättre. I helgen är det fullt upp igen, fredag; disco och kalas för barnen, lördag; bygga hagar och sedan är det kalas igen, söndag; kommer släkten och fikar och firar dottern som fyllde år förra veckan. Tja, man kan väl knappast klaga på att man är sysslolös. Hade tänkt flytta hästarna i helgen, men eftersom det inte finns några hagar kvar så blev det lite extra jobb där. Får bli flytt till veckan i stället.

Carpe Diem

Kerstin

Kunde inte alls sova så länge som jag borde efter nattens jobb. Så mycket som far i huvudet nu. Suck, bara att kliva upp, få i sig något uppiggande, typ kaffe... Surfade runt lite, fick i mig en macka eller två. Gick på prommis med hundarna, fixade stallet och belönade mig själv med en ridtur. Förutom att jag tappade nyckel hem så var det en trevlig tur. En STOR morot till underbara Hero som kunde fortsätta sitt lugna fina trav jobb efter vägen trots att en travhäst jobbade på i ett något högre tempo fram och åter på samma väg. Jag är grymt imponerad av min guldgosse, hade det varit i fjol så har han varit sjöblöt i svett och försökt stressa efter den. Sedan mötte vi grannen som va ute och red med sällskap, så vi stod och pratade en stund, han bara stod still och sedan fortsatte vi vårt jobb, medan de gick vidare. IMPONERAD av Hero i dag!! 

Sedan var det till att ila på för att hinna fodra, ge hundarna mat, ut med dem och plocka fram papper om huset, ringa hovslagare, duscha och göra allt annat som ska fixas innan man får ta det lite lugnare igen. 

Så när allt sedan är klart så sitter man stadigt där man satt sig. Nu en kopp grönt te. Min nya last... Bättre än choklad..

Carpe Diem!

Kerstin

Ja något annat kan jag knappast säga ju. Tog ÄNTLIGEN ut Hero igen på en tur, varit mkt regn och städ nu så jag ville bara komma ut och andas. Och det fick vi göra. Vi han njuta en hel timme och hann tillbaka innan himlen öppnade sig. Medans vi red kom några enstaka regnstänk på oss och det var lite kalla vindar, men vad gör väl det. Det var vi igen.. Och jag konstaterade att jag nog inte gillar sadeln ändå...   Jag är hopplös när det gäller sadlar, jag VET!! Men precis som förut så tror jag att det är min hat/kärlek som kommer fram. För i vissa lägen så tycker jag den är helt ok, men i nästa sekund så, näää.... Får se hur länge den får stanna... 

Jag är nog i ett kluvet land när det gäller en hel massa nu, ena sekunden känns allt helt rätt och nästa sekund vet jag inte. Nej då, huset kommer att säljas, DÄR har jag ingen som helst ångest. 

Nu hinner jag med lite ridning framöver i alla fall och det känns skönt. Kommer att fortsätta rensa mm. tänker inte bära med ett papper mer än jag behöver när vi flyttar. Ska satsa på att bli minimalist. Vad tror ni om det? Vadå? Ja ja, jag vet att shettisen hade 6 träns, 3 sadlar, 26 schabrak mm mm, men han är ju en Prins. ;) 

Efter ridturen kändes det lite ruggigt så jag myste till det lite...

Kaffe, bok, eld och gungstol med myspläd!!

Innan jag satte mig så hade jag släppt ut Sköldiz upp i sonens rum. Sonen säger alltid att paddan är så tråkig för att han bara kryper in i ett hörn  och lägger sig... Jag vet inte.. Idag var han på Legoland iaf...   

Han är ju en förklädd klätterapa, vår lilla bulldozer!

Jag var tvungen att gå upp och kolla vad han höll på med för det donkade och small i golvet, men det är klart, som han har kämpat och klättrat så.. Ha ha!!

Ha det bra!

Carpe Diem!

Kerstin

Första visning av huset är nu avklarad. Kändes bra, får väl se vad de säger. Hem och fundera lite. Själv trivs jag toppen nu. Rent och fint, inget onödigt framme, skönt. Så nu är det bara att hålla det så här så blir det ju lite lättare nästa gång. Men nu när jag har ånga uppe så lär jag nog fortsätta rensa och slänga.

Curre har jobbat klart och är på hemväg, bara hoppas att han och Sullivan kommer ihåg att de är bästisar. 

Nu sitter jag i soffan och är helt slut, för precis som Agnetha skrev så är det otroligt mycket stress i och omkring en försäljning och flytt. Bara det att man släpper in främlingar som går och synar ens hem. Känns lite skumt. Fast jag är glad att det är jag som visar. Tänk att inte ens vara hemma och veta att det går främlingar i ens hus, visserligen med en mäklare, men ändå. 

Imorgon blir det en skrittur på guldgossen, bara rensa tankarna och reparera kroppen. Längtar.

Carpe Diem!

Kerstin

I torsdags då lilla dottern fyllde 10 år så var de ju hos sin pappa, eftersom jag skulle ha jobbat. Nu blev jag ju hemma pga feber och förkylning, men det kunde ju ingen sia om. Men igår fick jag rå om dem en stund efter skolan. Jag var lite febervarm på morgonen, men en alvedon senare så kunde jag ta mig till shopping centret och införskaffa lite presenter. Några var klara, men jag kände mig inte riktigt nöjd.

Dottern hade önskat sig lite kläder och "riktiga" skisspennor och skissblock"...

Och nog tycker jag det ser ut som om jag lyckades göra henne glad! 

Med riktiga skisspennor så menar jag de som är lite mjukar att teckna med och som man kan "sudda ut" skarpa konturer med fingret så det blir mjuka linjer och skuggningar. Det är en väldans skillnad att teckna med dem ist för en vanlig blyertspenna. 

Sonen fick ju naturligtvis också en liten present.

Sedan blev det lite tårta och småprat om kalaset som dottern ska ha hos sin pappa i år. Jag har ju visning på huset på söndag så här står städning på schemat, jag bär, slänger och sliter. Ramlade ner i soffan vid 22-tiden igår och skulle kolla vad det fanns att se på TV:n, tryckte på info knappen och då kommer ju tv tablån upp, men det är ju fortfarande en liten tv ruta uppe till vänster. Efter en halvtimme kom jag på att jag satt och kollade på en film i den lilla rutan medans tv tablån fortfarande va uppe... Trött??!!  Ha ha!! Här om kvällen släppte jag ut Sköldiz, när jag sedan gick upp för att lyfta tillbaka honom i sitt blöta boende så hittade jag honom inte. Efter lite krypande på golvet så såg jag tillslut honom längst inne i det mörkaste hörnet under en byrå... Innan jag gick upp och tog in honom så släppte jag ut Dexter för kvällspinken.... En timme senare här jag ett lite ynkligt skall utanför dörren... Opps, glömde visst ta in honom...    Tja , jag är lite trött och visst kan man skylla lite på feberyran också eller?!

Men faktum är att det varit lite mycket sista veckorna, för ibland kommer jag inte riktigt ihåg om jag tagit in hästarna och så... Då är det bara att gå ut och titta.. För det har hänt att jag glömt även det, fast det var på den tiden jag jobbade bra många fler timmar per dygn än jag gör nu.

Hittade ett så gulligt klipp på klickerträning, men jag får inte in det hit, ska jobba vidare på det, annars får ni se det när jag och Sullivan kan göra samma sak. Hi hi! Dottern såg ett klipp igår om klickertränade marsvin så när jag kom upp sedan så var hon i full gång med att träna en av tjejerna. 

Curre jobbar på och sköter sig mycket bra. Han är otroligt klok den lilla killen. Nu går han snällt fram och väntar på signal innan han får hoppa upp på stoet. Det ni!! Hon är bra hon som har han nu och han är ju bra hanterad redan från början samt att han är riktigt bra i huvudet så det förvånar mig faktiskt inte. Har även blivit "vän" på fejjan med hon som har Curres pappa. Det är ju skoj att få följa dem och kul för henne att höra hur det går för en av avkommorna.

Carpe Diem!

Kerstin

Här är ett ihop klipp från andra gången han löshoppade, jag har oxå filmat, men vet ju inte hur man klipper ihop osv... Jobbar på att lära mig det. 

Min fina lilla kille!

Carpe Diem!

Kerstin

Ja det regnar och regnar och regnar här... Gräsmattan på baksidan upp mot stallet står under vatten... Då kan ni föreställa er hur mycket det regnar.. Allt är blött, jag, regnkläderna, hundarna, gloven, hästarna och täckena... 

Dessutom så bröt febern ut ordentligt i natt och igår hade jag ju tappat rösten. Kände mig allmänt matt igår och lite små varm, men natten som va bestod av svett, frossa, svett och frossa... Nu fick jag i mig en alvedon och pallrade mig ut med hästar och hundar. Ska vila en stund innan jag tar stallet, vila och sedan in med gänget igen.. Får bli en kort kvällstur med dogsen.

Idag fyller dottern 10 år och jag får inte träffa henne... Känns lite tungt... Men vi kan ju pratas vid och fredagen är vikt för lite extre mys.

Nu ska jag gå och snora, plocka lite och vila en sväng..

Carpe Diem!

Kerstin