Ska inte lite på dem någe mer... 

Började dagen med en efterlängtad ridtur i värmen. Eller värmen va ju inte efterlängtad, men väl ridturen..   Som vanligt när jag "trimmar" lite med Hero (rider lite dressyr eller vad man ska kalla det) så gör jag för mycket. Svårt att låta bli, men blir så mycket bättre när jag väl hejdar mig. Han är jättefin rakt fram, men väldigt stel när jag rider mindre volter mm så vi har och jobba med i vinter. Idag kom lite passage steg när han inte riktigt förstår mig, dock gick det snabbt att lugna ner honom och vi kunde fortsätta med det vi höll på med. Känner ändå att vi kommit en bra bit i kommunikationen då han inte längre kör alla 3 sakerna (piaff/passage och spansk skritt) samtidigt nu och att jag kan bryta stressen så pass snabbt. Iaf idag.    I morgon är en annan dag och vem vet hur vi gör då.

Rödblommig av värmen...

En vecka med boots så är det väl dax för en utvärdering... Duger gott till att skritta och lite trav, men inte mer för oss. I galoppen tappar han dem. Säger inte att alla hästar gör det, kan mycket väl bero på hans hovform. Köpte ju wraps (ilägg ifall de får skav, som en strumpa), men de glider ju upp och sitter runt kotbenet när vi ridit klart, oavsett gångarter. Ska försöka sy dit ett kardborrband eller dyl som går under hoven så den inte kan glida upp. MIN  summering av bootsen är att de gott duger som en tillfällig lösning, men ska man ha boots som håller för ridning så bör man nog leta vidare. Men det här gäller oss och våra förutsättningar. Han sliter dem dessutom hårt så de kommer inte att hålla så länge. Alternativet ska vara att jag skruvar dit brodd som får ta slitaget på utsidan, men det verkar ju tokigt och dyrt!! Så nu blir det till att spara och köpa ett par bättre. Men eftersom han fortfarande rör sig bra med dem och de fortfarande fungerar så får de hänga med tills de rasar ihop och då har jag förhoppnigsvis hunnit köpa nya. Vi galopperar ju inte så mycket än, korta bitar, några fattningar. Det kan jag göra på ängen så gör det inget om han tappar dem, där är det så mjukt att han klarar av att gå barfota iaf.

Ang appen så blev jag som har noll koll på hur långt man går på en km super glad när min app visade att jag gått dryga milen på ca 1 timme! Nu har ju alla redan talat om för mig att det inte kan stämma så jag fick inte vara glad för det så länge heller... Så några fler kommentarer på det behövs inte...  Hur galen kunde jag va som trodde att JAG skulle kunna gå så snabbt!!  Dumma mig liksom... Nåja skit samma, svettigt och skönt va det iaf och enligt vägskyltarna och mina egna beräkningar så skulle det kunna ligga på en 8 km. Ska mäta med bilen fram till avfarten som går till skogen, skogsvägen är något kortare, ska även ta tid hur lång tid det tar att gå fram till skogsstigen och därifrån hem så borde jag få en bättre uppfattning om hur långt det är. Vilket egentligen inte spelar någon roll, för nu vet jag ju att det tar en timme i ett raskt tempo och det är bra att vet när man ska gå med hundarna, som för övrigt va med även idag när jag gick. Har en sträcka som är uppmätt till 7 km enkel väg, har tänkt gå den fram och åter, men det har varit för varmt som det har varit nu. Får se hur det ser ut senare i veckan. Nu ska här tränas till "tävlingssäsong 2014"!!                Ungefär....   

Hemma igen efter promenaden så tänkte jag gå dusch direkt, men kom på att man ska väl eftersvettas mm så jag dona på lite inne och så fick jag för mig att kolla mina små gräsklippare på baksidan, bara sådär, såg dem ju när jag kom hem. Och gissa vad?! Ena gräsklipparen tyckte att den klippt klart innanför tråden och nu påbörjat arbetet utanför! Tog in den 2:a gräsklipparen i "garaget" och skramlade lite med en hink så kom även gräsklipparen nr 1 in för lite klappar och kärlek. Och givetvis lite gosaker!! Dessa gräsklippare, man kan liksom inte lita på dem, oavsett sort... Och DÄRFÖR kan de inte få jobba på framsidan. Får nog ta in den lite mindre, men ack så effektiva gräsklipparen Prins på dessa ställen sedan.

Carpe Diem!

Kerstin

Fixade äntligen till en liten hage åt killarna på baksidan så de kan "klippa" åt mig, de jobbade på bra igår så jag ska flytta den lite senare i eftermiddag. Blir det för stort springer de bara och trampar ner, gäller och tänka till lite. Hi hi!

God dag, ska vi jobba eller busa?!

Fick låna en bil igår så vi tog oss till köpcentrumet och kunde handla lite mat till oss och djuren. Fick även tips på en bra verkstad, ska ringa dem idag. Den andra har jag prövat ringa i 14 dagar utan att fått tag i honom. 

På eftermiddagen började jag få lite panik att jag inte skulle hinna rida! Det va länge sedan jag kände så, om jag ens känt det någon gång. Det första jag tänker på nu när jag kliver upp är när jag ska rida, ha ha! Lätt skadad, lätt!! Det slutade i alla fall med att jag red..

Fick med lite sällskap på turen!

Funkade riktigt bra igår. Eddie hängde med bra (han har varit en riktigt stoppkloss förut) och Dexter hann inte dra iväg på egna äventyr. Är en liten balansgång med Dexter, han är väldigt intresserad av det som händer i skogen och alla dofter. Blir bra till vintern när han blir begränsad av snön (fast jag vill ju iof inte ha så mycket snö..). 

Hero var underbar att rida och jag ville verkligen inte gå hem, men regnet hängde i luften och vi hade inga regnkläder på oss och det fanns saker kvar hemma som borde göras. Men hundarna var nöjda, var nog bara Hero och jag som ville fortsätta..

Dexter lade sig direkt vi kom hem och höll koll på mig medan Eddie höll sig lite mer på avstånd och kollade in uppstignings pallen ist.

Det är inget western bett vi har, ett Horsepower D-ringsbett. Det är som sagt ledat, med rulle i mitten och koppar inlägg. Och Hero bara älskar det, eller så, bra går han på det iaf. Munnen stängd och suger tag i det på ett helt annat sätt än de andra betten jag prövat på honom.

Själv har jag aldrig haft en häst som trivts med raka bett, prövade på New Dawn, men hon visade tydligt sitt missnöje med att ha det i munnen. Och då hade jag ändå skrittat ut med det en vecka innan jag red på det första gången i hopp om att hon skulle vänja sig, men icke. Men jag är i alla fall glad att jag inte bara drar åt nosgrimman ett hål extra när hästen gapar, bättre att fundera vad som är fel.

Carpe Diem!

Nu ska jag RIDA!!! 

Kerstin

Började med att frustrationen fortfarande satt kvar lite under morgonen, men efter en ridtur på bästa och finaste Guldgossen så släppte det. Bytte bett i förrgår, men då skrittade vi ju bara, så han fick känna sig för lite på det. Men igår blev det lite mer trav och 2 korta galopper. När jag köpte honom så sa hans fd ägare till mig att han mest va riden på stång, men att hon bytt till vanligt 3-delat när han kom eftersom hon tyckte han skulle ha ett snällare bett. Mycket bra tanke tycker jag. Jag hade gjort likadant om han hamnat hos mig först. Sedan kan man diskutera om bett tills man blir grön i ansiktet, är stång snällare, ska man ha bett, ska det vara rakt, ledat på 2 eller 3 ställen, ska man ha koppar/sötmalm, fasta eller lösa ringar, mm mm. DET tänker jag inte diskutera här och nu. Men däremot kan jag säga att jag tycker att man bör variera sig när det gäller bett och att rida bettlöst i den mån det går. Jag har under min och Heros tid prövat lite olika bett då jag inte tycker att det vanliga bettet är helt tillfredsställande för honom. Han gapar mycket, visar tydligt att något är fel (tänder är kollade). Det kan betyda mycket, att som sagt tänder är vassa eller så, ont i kroppen, dålig ridning, sadel som trycker osv. Har testat de bett jag har och köpt några nya under vår tid, men alltid gått tillbaka till det 3-delade han hade. Nu har jag ett 2-delat westernbett som han faktiskt trivs bra med, men även här gapar han lite och suger inte tag i bettet som jag vill. Men så fick jag ett ryck städade sadelkammaren, putsade upp en massa träns och hängde upp alla bett han kan ha storleksmässigt på varsitt träns och så bestämde jag mig för att pröva betten ca 1 vecka var. Först ut var ett rakt bett, men som ändå är lite ledat och har koppar infällningar. Tror faktiskt att det är ett western bett... Ska fota idag och visa de bett jag har. Skrittade som sagt ut med det dag ett, han var väldigt skeptiskt mot det när jag tränsade, normalt dyker han på betten, men nu spottade han ut och jag fick lirka andra gången. Igår däremot dök han på bettet lika villigt som i vanliga fall. 

Vi red på vägen (till hans stora glädje) och upp på travvägen, gillas också av han.

Här har ett träd blåst halvvägs omkull, hänger på 2 andra träd... Lika spännande varje gång, hinner vi under..

Här uppe finns 2 volter i gräset, som några andra trampat upp och som vi brukar rida på. Vägen är 2,5 km, bra underlag så gott som hela vägen, det är i backarna som regn mm förstört lite, man kan även göra små avstickare på korta gräsvägar här och där. Idag jobbade vi bara efter vägen och gräsvägarna. Det var en sagolik häst jag red iaf. Han sög tag i bettet, lyssnade så fint på alla förhållningar, eller om jag ställde honom. Öronen framåt och munnen stängd. Det fina i det hela är ju att när han (alla) blir så här stadig så blir man ju själv så mycket stadigare och finare i sina hjälper. Ja jag vet, man ska vara stadig och ha kroppskontroll som ryttare, men idag så rider och tränar jag på tok för lite för att ha den perfekta kontrollen så kan jag få lite hjälp från hästen så uppskattar jag det.   

Och ärligt, hur många av oss gräsrötter har den balansen och styrkan i kroppen egentligen?!

Vi travade och kunde växla gångarter, tempo, flytta utan minsta lilla protest eller att vi tappade takten. Vi fattade höger och vänster galopp, lite bus i galoppen (men det får man på gräsvägar), men sedan så fin och härlig. När Hero och jag har bättre kondis så tror jag att vi skippar traven och bara skrittar och galopperar, ha ha! ÄLSKAR att galoppera, bara sitta eller stå och rulla på! LJUVLIGT!!! 

Kom som sagt hem med ett leende och Hero med, som fick gå på vägen hemåt också, han vände bort huvudet när vi kom till stigen som vi kan ta hem och skyndade sig förbi, ha ha!!

Så ringde Anna som va i byn och vi skulle mötas upp. Barnen ville bada, så jag tog vägen förbi sjön, släppte av dem där med förmaningen att inte drunkna medan jag for iväg. Hade sådan tur att en kompis kom samtidigt så jag kunde andas ut. Mötte upp Anna, som hade köpt wraps ("strumpor" till Heros boots, han får skav) åt mig, sedan fick jag en värmedyna som en försenad födelsedagspresent och jag hade lite saker till henne och T. Åhh, hade varit så trevligt att mötas upp och kunnat ta en fika, men nästa gång.. ♥ For tillbaka till sjön, där alla levde och det var 21 grader i vattnet. Pratade en liten stund med kompisen, innan vi alla for hemöver. När middagen var uppäten och klar så fick barnen för sig att de ville se film, sagt och gjort. De hoppade upp på sina cyklar och drog iväg till ICA i byn, lite mer än 1 mil t o r... Bra gjort tycker jag! Dessutom hyrde de en film som även jag ville se. ♥

Summan av dagen blev ju TOPPEN!!! Fint väder hade vi också!!

Carpe Diem!

Kerstin

Va helt enkelt ingen bra dag, men jag gjorde vad jag kunde för att vända den. Tog en lång skrittur med Guldgossen, vi va inte alls lika fina och matchade då, faktum är att vi var så totalt omatchade att man nästan mådde illa, ha ha! Men lyckades ändå skritta på utan att skrämma slag på en endaste liten fågel eller bilist. Inte lilla!! Har nog alrdrig ridit en pålle som inte gillar att gå i skogen, förrän jag köpte Hero då... Han skrittar så bra på vägarna och så fort jag svänger av vid skogen så dör han helt. Jag blir så full i skratt åt han, för när vi närmar oss stigen så ökar han steget och vänder bort huvudet, ha ha!! Lustig pålle. Tydlig om inte annat. 

Sötnöten!

Efter vanliga bestyr så lyckades jag fixa en bil till kvällen så ungarna och jag kunde åka på marknaden och tivolit. Stannade först på macken och tvättade bilen och skulle ta ut pengar, men de hade dåligt med växel så det gick inte, sedan på marknaden så hade de problem med anslutningen så jag höll inte på att få ut några pengar där heller, men tillslut så gick det. Phu! Eländigt med kort när de inte funkar. Blev lite karuseller för barnen, den obligatoriska sockervadden och lite strosande bland stånden, men vi åkte faktiskt hem tomhänta!! 

Vi däckade hemma i soffan och höll på att somna där alla tre! Men pallrade oss upp till sängarna och sov gott och länge! Men idag är en ny dag och jag och köksflugorna hade en match i morse med spray och flugsmällaren! Jag gick segrande ur striden och har fått sitta i lugn och ro och äta min frukost (om man nu bortser från att jag har något elakt virus som vägrar lämna datorn). Samt lite lagom groggy efter sprayen (lämna rummet 30 min efter sprayande), gjorde jag ju naturligtvis inte... Men jag vädrade lite sedan..

Carpe Diem!

Kerstin

Igår var en sådan där dag när något låg och gnagde i mig, eller allt egentligen. Gick jag ut i stallet så kom ångestkänslan över mig, gick jag in i timmerhuset så kunde jag inte andas, inne kröp det i kroppen på mig och ute blev jag bara irriterad.. Konstig dag.. Känner av det nu med..

Men ridlusten håller i sig, ridningen och hundpromenaderna är terapi.

I ett försök att förtränga alla känslor så lyfte jag fram kärleken och vi klädde oss i rött i går, jag och min Hero.

Lite skoj måste man få ha på landet också.

Vi promenerade bort över vägen och till en stor äng där kossorna betat klart nu, slätt och väldigt öppet så det fläktar skönt. Lite tuvor var det så helt snubbelfritt va det inte och så halkade han lite i gräset. Nackdelen med boots, de blir lite hala på blött underlag. Fast det blir det väl eg med vanliga skor också. Vi tog det rätt lugnt, men lite övergångar och annat stärkande jobb fick han stå ut med. Även här kom den där känslan över mig, kan inte sätta fingret på VAD det är, men något är det. 

Efter häst och stallpyssel så fixade jag ordning åkklipparen, bensin, olja och så startade jag den med hjälp av bilen. klippte några varv och börja känna mig riktigt nöjd, vad fint vi skulle få och så bra det gick... Och då händer det, det börjar ryka om den. Slutar klippa och väntar ett tag, men det ryker bara mer och mer så det var bara att stänga av den och gå därifrån. Satte mig på trappen och konstaterade att ödet verkligen försöker få mig att inse något. Dessutom så har grannen fått sålt och det betyder att min hjälp med snöskottningen uteblir i vinter. Dessutom bor det en trilijon flugor i vårt kök. Hur ska man kunna vakna på morgonen och få en bra dag när man blir överfallen av dessa vidriga och äckliga små flygande odjur. Nej, just nu är jag inte kompis med livet och jag undanber mig kommentarer om att jag ska tänka på allt positivt som händer runt mig ibland och som jag har. Jag är VÄL medveten om det, men det kommer ju inte gratis det heller. Inte en gång har jag brutit ihop, men nu ska jag fan i mig gå ut i skogen och bara skrika av mig all frustration. 

Carpe Diem!

(funkar inte heller)

Kerstin

Dagen började med skapligt väder, dottern och jag tog hundarna på en tur, sonen va på skolan för att göra lite tester och så. Hemma igen så hann jag knappt ut i stallet förrän himlen öppnade sig helt!! Oj så det vräkte ner! Men bara skurar som tur va. Sonen stannade hos en kompis och det var ju tur att han kunde göra det för ha honom cyklandes i det vädret var ju ingen hit.

Regn, regn, regn..

Gjorde klart stallet, plockade lite i sadelkammaren. Fick bort lite igen... Hittade ett (eller eg 2 st) nytt täcke till Hero, trodde det va till Walle, men sedan hittade jag 2(!!) nya täcken till honom också, eller eg 3, fast ett av dem var ju köpt till Fröken Z, men han kan ha det så då fick han ett till... hmm... Så nu har jag sorterat lite bland täckena igen!! Nåja behöver inte investera i täcken iaf på ett tag..

Efter middagen och hundarnas kvällstur så sken det upp ordentligt och ridlusten va så stor så det var bara att sadla på och ge sig iväg. 

Att Hero kan en hel massa och allt sådant där det VET jag och det vet ni med, men sedan ska man ju ändå kunna förvalta det och även kunna vara nöjd och känna att allt är bra. Vi har sakta kommit på hur vi funkar och vart knapparna sitter. Jag har inget emot pigga och glada hästar, men det är skillnad på en stressig häst och en pigg häst. JAG har upplevt Hero som väldigt stressig, kanske miljöombytet när han kom hit löste ut det, kanske har han alltid varit så. Men vi har ju som sagt sakta men säkert hittat ett lugn i VÅR ridning, inte alla dagar, men de flesta. Men jag måste nog säga att gårdagens ridtur var på en helt "ny" pålle. Han tog allt med ro, skrittade på med långa härliga steg, över stock och sten utan att stressa upp sig som han normalt gör på dessa ställen. Vi travade bitvis och red lite sidvärts och några steg öppna här och där. Han hade en bra energi i traven utan att stressa iväg. Jag får verkligen tänka mig för vad jag gör där uppe, för ofta gör jag nog på tok för mycket och det triggar igång honom eftersom han är så ambitiös. "Less is more", stämmer verkligen. Vi gjorde inte alls mycket igår på vår tur, men det vi gjorde va det bra kvalité på och det är ju så inspirerande. Så när jag kom hem var jag sugen på att sälja alla ponnyer och köpa en till pålle till mig, ha ha!! Oroa er inte, det kommer inte att hända..   Men man blir ju så taggad. 

Inte så matchade, fet matte på ryggen, gräset oklippt och lite väl höga buskar, men skitsamma, vi har det så bra! 

Nej nu ska jag bege mig ut till guldgossen för ännu en trevlig stund! 

Carpe Diem!

Kerstin

Vad ska man göra när regnet aldrig verkar ta slut och inte ridlusten heller, fast jag försökte säga till mig själv att jag är på tok för gammal och klok för att ge mig ut i det blöta. Hmmm, letade rätt på ett regntäcke som jag visste att jag hade köpt till New Dawn för måååånga år sedan (minst 4 iaf). Och det hängde faktiskt precis där jag trodde att det skulle, hi hi. Köpte det för typ 1/2 reapriset ifall ND och jag skulle komma iväg på någon regnig tävling/träning någon gång. Och se där, 2 hästar senare så kom det ju till användning.   

Redo för regn så traskade vi iväg....

Dottern tyckte som vanligt inte att jag skulle vara med på bild mer än nödvändigt... Ha ha!!

Hemma igen så var vi betydlig blötare, men lyckliga...

Det var en trevlig tur i regnet. Han traskar på kalas bra och vi kunde trava på ställen där han haft det jobbigt att skritta förut. Han är fin i formen, stadig i både tempo, takt och form... Helt klart så trivs han. 

Lagom till jag skulle släppa ut dem igen så sken det upp och har inte kommit en droppe regn... Nåja, fick lite extra tid att pyssla med små killarna då och lite stallpyssel blev det med. Gräsmattan kommer nog hästarna få jobba med nu framöver, på tok för blött att klippa...

Carpe Diem!

Kerstin

.. De bästa barnen. Inte bara för att jag vaknade efter någon timme i morse av att de var på väg ut med hundarna. Det gjorde de utan att jag sagt till eller bett dem om det.   

Sedan har de som vanligt hjälpt till med hästarna och vi gick en tur i regnet med hundarna nu mitt över dagen. Sedan pratade vi lite vad de och jag haft för oss under veckan som gått. När de hörde att jag varit på krogen i onsdags så sken de båda upp och sa i kör; "Vad skoj!!" "Träffade du någon bra kille då?" Ha ha, underbara och älskade barn!!   

Regn här idag så det var blöta hästar som kom in och jag är på tok för trött att rida. Sonen förklarade för Hero, efter jag bannat honom lite för att ha så bråttom, att matte var lite trött och det var inget att bry sig om, det blev bättre bara hon (jag) fick vila en stund. Ha ha!! 

Carpe Diem!

Kerstin