Äntligen får man återgå till vardagen igen, med jobb och vänner...
Skojar lite.. Har varit underbart att fått vara ledigt och jag uppskattar det verkligen, synd bara att jag hade migrän 1:a halvan och förkyld andra halvan.. Men nu är jag frisk igen så..
Att jag är lite låg just nu beror på stor del till mina beslut angående hästarna. Som ni alla vet vid det här laget så är New Dawn min älskade lilla pålla. Hon föddes här på gården för ganska precis 10 år sedan. En ljuvlig vårkväll när hon var 3 år, så var vi ute och gick i skogen och hon var så lugn och fin, så jag satte upp på henne, barbacka i grimma och med hala wct byxor, inte det smartaste sättet att rida in en häst på men alla sätt är bra utom de dåliga, eller?? Härom dagen var vi ute och gick i skogen, också en ljuvlig vårkväll och även denna gång var hon så lugn och fin. Vi gick ungefär samma runda och jag satte upp och skrittade hemåt. På något sätt så fick allt sitt avslut då. Cirkeln är sluten, vi började bra och vi avslutade bra. Hon mår inte bra min lilla tös. Jag ser på hela henne att allt är över nu, vår tid är slut. Svårt att förklara, men jag litar på min instinkt hur jä..a jobbigt det än är. När det blir vet jag inte ännu, men det blir...
Jag älskar dig så min vän 
Ha en solig dag!
Skriver
Kerstin
Kerstin
29 april 2011 22:44
Ja, visst är det så, även om det känns rätt så är det jobbigt...
Emily
29 april 2011 10:06
Det svåraste beslutet att ta, men också det mest kärleksfulla.
*massor med kramar* <3
http://gandalf268.se
Kerstin
29 april 2011 22:39
Ja, så är det. En frid har sänkt sig över henne nu, hon vet, allt är ok, men trots det så känns det inte lättare. Gråter i tid och otid... :(
Kerstin
29 april 2011 22:35
Och fler kommer det.... :(
Marie
29 april 2011 10:50
Jag gråter med dig! Bra gjort, osjälviskt.
Måns kan man galoppera på långa tyglar utan problem, halsring blir nog perfekt! Tävling är inte allt.
http://stallbrannebo.blogg.se
Kerstin
29 april 2011 22:23
Dessa ord räcker mer än väl. Tack och en bamse kram tillbaka!
Maria
29 april 2011 20:36
Förstår dig precis angående New Dawn... Jag har också tagit ett sådant beslut i unga år, med min bästa, älskade Sweet Lady, som blev skadad. Jag tänkte ha kvar henne som promenadhäst, tyvärr trivdes hon inte med det. Så jag blev tvungen att ta ett fruktansvärt svårt beslut att ta ner henne. men jag har alltid vetat att jag gjorde rätt. Hon har det bra nu...
Lider med dig.
Kram
http://maria-hastliv.blogspot.com
Sylwia W Nordlander
29 april 2011 22:00
Jaa du Kerstin, förstår precis hur du känner dig, det är vår lott, som djurägare, att fatta dessa hemska beslut, känna sig som en Bödel, hårt och tungt, men vi gör det med kärlek, låter Djuret behålla sin värdighet, oftast har vi sörjt länge, för vi vet att det oundvikliga slutet måste komma, gråt, för det hjälper, att få ut alla instängda känslor!
Styrkekramar från Sylwia
carro
30 april 2011 00:34
Nu grät jag...
Så sorgligt så sorgligt, och så trist att det skulle sluta så med din "själahäst"...
Men jag tror åxå att du fattat rätt beslut, och det verkar som hon känner så åxå.
Fy, jag vill inte vara i dina skor.
kramar till dig!
http://sartorius.blogg.se