Japp, först blev det skidor. Skapligt väder, varmt, runt noll, kanske någon plusgrad. Jag gick och barnen åkte. Köpte ju skidor och super sköna pjäxor till mig, men sonen fick skidorna och jag blev utan. Hade jag tänkt till lite så hade jag säkert kunnat låna ett par, men nu blev det tyvärr inte så. Barnen tog den lång turen runt myren och kom fram till stugan varma och rödblommiga. Dottern fick en blossa på hälen så det blev den korta vägen hem. De susade nedför backen som värsta proffsen, super duktiga!

Ett stopp på affären för att lämna igen en film och så råkade en till följa med ut! Vad har hänt?? Jag tittar ju ytterst sällan på film.. Men vi har mysigt och det är lov.

Innan filmen så kämpade jag på mig ridbrallorna, de måste ha krympit i tvätten, fast jag har iof inte tvättat dem sedan sist... Hmmm.... Kan jag ha tagit fel par?!   Naturligtvis är det så!! Totalt omatchad så red jag och guldgossen iväg, idag tyckte han dock inte att skritt på lång tygel var den optimala gångarten. Det bästa med honom nu är att vi kommit till det stadiumet att han lyssnar på mig, han är pigg, inte stressig när han taktar iväg. Jag kan inte skritta på lång tygel dessa dagar, jo kanske korta bitar, men har jag bara lite halvlån tygel så skrittar han i bra form och till 95% lugnt. Sedan har jag kommit på att jobbar vi på med våra övergångar så kan vi lägga in bra skritt pauser, övergångar handlar ju om att bli uppmärksam på ryttaren och att stärka hästen, samt att ryttaren måste bli TYDLIG i sina signaler..   Så vi jobbar på, skritt 3-7 steg, trav lika många steg och några enstaka gånger blir det en lite längre travbit. Han är ju långt ifrån igångsatt, men blir så mycket lugnare av det här jobbet så jag har bestämt att även om det är lite tidigt att lägga in tex galopp så funkar han så bra i det här jobbet. Så det är rätt för honom. När jag skriver att vi galopperar så är det fortfarande övergångar jag pratar om, någon enstaka gång har vi galopperat en kortare bit, bara för att kolla läget. Igår var det inte ens läge för galopp, även om herr gul tyckte det. Vi hade någon konstig gångart ibland, en liten "tralopp" helt enkelt!   Och eftersom han var lite överladdad, men ändå väldigt lyhörd så lade han ju även in lite passage, som för övrigt kändes betydligt mycket "starkare" och bärigare än jag känt förut på honom, just i det läget så kunde jag bara inte låta bli.. Jag satt till lite mer.. Och där kom den, piaffen där han faktiskt "satte" sig. 2, kanske 3 steg, klapp och ur den fort som fasen! (menar inte att vi skenade ur den, men att jag avbröt den). Normalt piafferar han inte så, han har bra tramp i bakkärran, men han sätter sig inte i den. Tvivlar inte på att han kan göra det, men han har inte gjort det under tiden JAG har haft honom!! Om ni inte förstår hur jag menar så syns det tydligt på filmen som finns på honom. Jag har pratat med tjejen som rider honom och jag vet att det var bland de första gångerna eller så hon satt på honom där och att det var bråttom, bråttom när det skulle filmas, så det är ingen kritik mot häst eller ryttare!!! Sedan tror jag att han inte är helt lätt att rida, som så många andra spanjorer. De är lite hetsiga, känsliga och otroligt arbetsvilliga. Vilket gör att vi (JAG) inte riktigt är på deras nivå. Tänk er själv, en sävlig norrlänning och en het spanjor! Ja ni förstår!!    "Less is more" får man ofta tänka på dem. Oftast tycker jag att det räcker med att tänka vad man vill så har det redan gjort det och lite till som man funderat på. Men nu har det ju snart gått ett år sedan han kom till mig och han har varat ner och jag har hittat många knappar på honom, så just nu är vi i rätt bra synk. Och jag kan ju bara hoppas att det fortsätter så. Vi var nöjda när vi kom hem och han fick på sig sin nya Back och Track rygg värmare under täcket. Han blir ju lite varm efter passen, spelar ingen roll om han haft en lugn skritt dag, fortfarande mycket päls kvar på honom och plusgrader ute. Nu får det gärna rasa av honom lite mer päls så han får sin fina gula sommarpäls igen och han slipper bli så varm.

Sedan har jag även kommit på att anledningen till att jag drar mig för att rida är att jag faktiskt inte gillar att rida i skogen... Jag vill TRÄNA, jag vill ha en ridbana/ridhus nära, så jag kan trimma och träna. Det är det jag gillar, lufsa ut i skogen har sin charm, men efter 12 år, så är jag RÄTT less! Bara så ni vet..

Idag blir det jobb för mig och bowling för barnen!

Ha det bäst!

Kerstin

 

Nina" title="http://blogg.se]Nina[/url]" target="_blank">blogg.se]Nina[/url]

6 mars 2013 11:57

Det där med ridbyxorna...jag känner exakt så med min kjol som jag har på mig nu. Vad konstigt! Kan det vara något i luften tror du, som gör att tyg drar ihop sig?

Jag tycker det låter så härligt med din spanjor! Såklart att du vill fila och träna, speciellt när du har en häst som kan både det ena och det andra. Har du inget bra ställe att träna på sedan när det blir barmark?
Roligt att du berättar om hur du jobbar honom, jag blir så inspirerad och sugen på att själv komma igång med min fröken. Men efter nästa verkning så tror jag det kommer att funka. Längtar, längtar!

http://stallskogalund. blogg.se

 

Ylva

7 mars 2013 12:49

Men hallå, här har jag missat något känner jag!! Är Herr Gul en spanjor? Nu blir jag grön som Kermit... ;) Hur länge har du haft honom och hur kommer det sig att det blev en spanjor? Bra val BTW. :) Saknar Cuda...

http://www.ylvablom.se

 

marianne

7 mars 2013 23:37

Låter kanon ju...nu är ni på gång på riktigt :) jag fick en syn av din tur :) Det var skumt måste jag erkänna :-p

undrar om jag tvättade mina jobbyxor tillsammans med dina ridbyxor?!

Jag känner lite som du, tycker helt plötsligt att det är roligare att utmana oss i ridhuset än i skogen.....konstigt hur det kan bli, men jag tror det är för ava behöver utbildas och vi gör framsteg hela tiden, jag blir bara mer å mer peppad

http://marresmams.blogg.se

 

marianne

8 mars 2013 08:27

Tror vi alla är vårtrötta, det verkar så.
Jag tror att just för det blir ryck och skump så försöker pållarna göra sej av med den som stökar runt på ryggen....men det kanske är som du säger? Vem vet?
Ava kollar om den som sitter där verkligen menar allvar :) sen hur det visar sej är lite olika.....ja dom är smarta dom där fyrfotingarna

http://marresmams.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...