I morse när jag gick med vovvarna så var det verkligen full fart. Och Dester hade så svårt att låta bli att tugga på Eddie, till slut så tog han en pinne och bar omkring på så han slapp höra mig säga nej hela tiden. Klok kille! Sedan fick inte Eddie överhuvudtaget titta på någon pinne, då skulle han ha den, så ett tag så bar han omkring på 3 stycken.   

Hemma på gården igen så sprang Dexter i full fart mot hundgården hoppade in i den och satte sig för att vänta på sin Frolic, som de alltid får när de går in dit. Tummen upp för min otroligt lättlärda lilla kille!! Jag brukar ta in dem i hundgården efter vår morgon promenad och så passar jag på att göra stallet medan de får varva ner där inne.

Snart lika stora, absolut lika trötta.

Skriver

Kerstin

 

Anneli Johansson

7 maj 2011 08:13

sv: ja de känns ju som de kan vara både tänderna eller åldern haha

http://stallekekullen.blogg.se

 

Sylwia W Nordlander

7 maj 2011 11:22

Jamen precis så har jag gjort med Eddie, för att han inte skulle springa runt med skitiga tassar i hela huset, in i den kombinerade Tvättstugan/Hundrum direkt in dit, sitta ner o få en Frolic, jätteduktig nu!
Kram Sylwia

Kerstin

7 maj 2011 13:26

Ha ha, tjusigt namn!! ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...