stallrosen

Inlägg publicerade under kategorin Hundigt

Av Kerstin - 31 december 2018 16:31

Nu har det gått över ett år sedan sist, tiden går fort när man har kul. Saknar bloggandet ibland, men man prioriterar så klart tiden och då finns det annat som är rligare, mer givande. Även om jag faktiskt kan tycka att bloggandet gör att man reflekterar över sitt liv och det som händer på ett sätt som inte sker när dagarna bara går.
Från juni 2017 till december 2018, det har blivit några bilder under den tiden, bjuderpå ett litet axplock.

                                 
Dagarna med vår lilla Prinsessa. Under sommaren 2018 hittade vi äntligen en veterinär som lyssnade på mig och Anezzas brunstproblem togs på allvar. Så nu ser vi fram emot en vår där hon ska slippa dessa, men än vet vi ju inte hur behandlingen tar på henne. Just nu är hon i fin form, det är icke brunsttid och hon är gladare än någonsin.

         
Vår fantastiska medryttare fick visa Anezza på en utställning och det gick ju alldelse strålande, fin kritik och en 9:a på ridbarhet!!! 
                               
Så varför har vi en fantastisk medryttare då? Jo, vi valde att släppa in Fredriksdals Prizma i vår familj och liv. En då endast 3-år gammal, fantastisk fin tjej, som utvecklats och tagit våra hjärtan med storm. Jag är salig eftersom hon är efter Vitluvens Curbitz RP19, en ponnyhingst som jag älskar och som jag själv haft en avkomma efter. 
     
Då jag valde att köpa en D-ponny så blev det så klart ohållbart att behålla alla 3 hästarna, så valet föll på att hitta ett nytt hem till fina Billy. Efter många turer så hoppas jag nu att han hittat sitt förevigt hem.
         
Av en slump så hamnade jag i Jämtland och blev totalt förälskad i dess vackra natur. Jag har varit där förr, men inte haft förmånen att se det från den här sidan. Vilket fantastiskt landskap.
         
Extrem vinter, extrem sommar, fantastisk höst och vår, 2018 bjöd på maxat väder. Under hösten så somnade vackra Eddie och Katten Zaga in. Så nu finns bara busen Dexter kvar i huset. Även han har haft några tuffa månader, men nu verkar allt va ok igen.


Livet går vidare i med och motgång. Jag ser fram emot ett nytt år, nya möjligheter och hoppas få förmånen att besöka fler fantastiska platser i vårt land.

Gott nytt år!

Kerstin


ANNONS
Av Kerstin - 13 maj 2015 10:08

Soligt och fint större delen av dagen igår så när stallet väl va avklarat så packade jag ryggan och begav mig till havet, det va på tok för länge sedan. Och det tyckte hundarna också.    De hade så skoj när de sprang och lekte på stranden. Och Dexter tog ett halvt dopp, badade som tur va inte kroppen.

                     

Regnet höll sig borta som tur va. Jag tycker det är lite häftigt att sitta och titta hur det regnar längre bort och igår kunde man verkligen se att de va lokala skurar.


Så skönt att göra något annat ibland också, bara sitta och andas in havsluften, love it!!


Tjing på er!

ANNONS
Av Kerstin - 18 april 2014 12:45

Ingens väg här i livet är rak, eller väldigt få av oss har en rak väg att vandra skulle jag tro. Jag har mått toppen bra ända sedan flytten och tycker att så mycket har vänt till min fördel, även om det fortfarande finns saker som tynger och är mer eller mindre jobbiga och oroande, men det hör vardagen till och inget som är unikt för min situation. Fick ju en anställning inom kommunen i höstas, men då fick jag ingen placering, ingen tjänst som va min utan fick fortsätta på nattvikariatet som jag hade, vilket har passat mig perfekt. Men så bestämde sig hon som har tjänsten att säga upp den och alla har ju rätt att söka den och oron kom in i mitt liv igen. Först tänkte jag inte så mycket på det, men så fick jag reda på att ovanligt många sökt den, fler än någon trodde till och med. Och DÄR satte oron in med full kraft. Skulle jag bli av med "min" tjänst, skulle jag få gå över till dagtid, då klarar jag mig inte ekonomiskt, så vad händer då? Söka nytt jobb.. Började dra i lite trådar om heltidsjobb, men vad händer då med djuren?? Jag kan inte ha kvar några om jag ska jobba heltid på dagen... Och ungefär där slog migränen till och uppgivenheten kom i kapp mig. Jag gav upp helt enkelt. Trots pepp av nära och kära så såg jag inte minsta lilla ljus... 

                   

Våren, fina rosor, härliga promenader, bästa hästarna, busig Dexter på fågel jakt, vackra Eddie och utflykt... Inget som botade min oro eller migrän.

Så blev det onsdag och telefonen ringde, det va chefen. "hej, har du tagit bort din ansökan för tjänsten?" Men NEJ, varför skulle jag göra det??? Men min ansökan va borta.... Ska inte ens beskriva hur det kändes i mig då, vilka tankar som for igenom huvudet. Chefen skulle omgående ringa och kolla vad som hänt, hon hade ju sett min ansökan så hon visste ju att den en gång kommit in, men vad hade hänt med den?! Det gick en stund i panik innan hon ringde upp igen och med lugn stämma gratulerade mig till tjänsten. Det va därför min ansökan va bortplockad. DEN känslan va betydligt trevligare. Min bästa nattkollega kom förbi på kvällen med en fin bukett blommor och ett kort som gjorde mig tårögd, finaste o bästa kollegan man kan ha!! ♥ Den natten och torsdags förmiddag genom led jag den värsta av alla migräner jag någonsin haft. Men när den släppte så var det som om allt försvunnit ur kroppen, har inte känt mig så pigg på år och dagar. Nattens jobb gick som en dans, va pigg i morse när jag kom hem och är fortfarande lika pigg, trots bara någon timmes sömn. Jag kommer ha migrän i framtiden och livet kommer att gå i vågor och svänga hit och dit, men vet ni vad, just nu, just här så är det TOPPEN!!!

 

Men nu ska jag överlåta datorn till någon annan i familjen som vill ha den och själv ska jag upp o rida min Guldgosse.


Glad Påsk på er!!

Kerstin

Av Kerstin - 21 januari 2014 09:47

Vinter tid, lika bra att göra den till något positivt... Jag kan ju inte skylla på att jag behöver skotta en massa i år och det känns UNDERBART!! Så igår beslutade jag mig för att spara in lite tid. Hur gör man då?! Jo, man sadlar på hästen och tar med sig hundarna.

       

Förväntansfulla, lydiga och skötsamma hundar och häst, sedan trötta hundar...

Min stallägare får nog ännu lite fler vita hårstrån av mig. Han klev ut när jag var på väg upp på Hero. Frågade om jag gjort det där förut. Och det har jag ju inte, inte med de här 3, men det går nog bra sa jag... Han skakade på huvudet och gick in igen... Ha ha!! Undrar vad han säger då jag tar båda hingstarna och Walle med barn på släp då?! 

Hero är en klippa ska jag tillägga, han har full koll på läget och även om han blir rädd för något i skogen så hoppar han aldrig åt sidan om jag har med en häst eller som nu hund, det kan han göra om vi rider själv. Han sparkar aldrig, vad han däremot kan göra och gör. är att han nyper till och tex Walle går lite före honom. Nu när Dexter kom lite före så tog han tag i kopplet och drog bakåt, ha ha!! Blir så full i skratt åt min djur!

Kvällen tillbringades i en snöhög, eller jag var ju ute med hundarna och sedan tittade jag på när barnen hade skoj.

     

Vinter skoj..

Och som slut kläm så kom jag på igår att jag och gult verkar gå bra ihop och att det gör mig glad... Trivs ju i mitt gula hus (jo det är gult, blev lite konstigt färg på bilden bara), med mina gula hästar och skrattar gott åt min gula hund.. 

       

Jag älskar och trivs med de som inte är gula också.   


Ha det bra!

Kerstin


Av Kerstin - 2 oktober 2013 08:43

Vaknade till en vacker höst morgon idag, även gårdagen var fin, kanske snäppet gråare. Älskar hösten och dess färger som sprakar i solljuset.

 

Vackra höst..

Sitter just nu och tittar ut genom köksfönstret,fortfarande grönt på gräsmattan och ekarna har ännu alla sina löv kvar och även de är gröna och fina. Häcken bakom har börjat skifta i rött, så vackert. Kommer inte ihåg vad det är för sort på häcken, men den är ju så vacker. Tät och grön under sommaren och sprakande röd på hösten, med svarta bär som hänger i stora klasar. 

Gårdagen bjöd bara på 2 timmars sömn innan det var dax att hämta barnen för att åka och titta på en bostad. Den tilltalade oss alla väldigt mycket, så mycket att vi vi alla ville flytta in igår kväll redan. Ha ha!! Säger ju en hel del. Så nu är det den här väntan igen. Ska vi ha turen att få den eller vad?! 

Hade tänkt flytta hästarna den här veckan, men det får bli nästa. Har en maraton helg i jobb i helgen och då finns inte tid att åka så då blir det lättare att ha dem hemma. 

Hero är så trevlig att rida just nu så jag kan bara le, le och le när jag sitter på honom. Visst finns det massor, massor och åter massor att jobba vidare på, lossa mera, stärka i massor. Men just hans otroliga lugn och eftertänksamhet som han visar nu är underbar. Min Caprilli kom till posten igår och jag ska hämta den i eftermiddag, skulle eg vilja rida nu på morgonen, men vill samtidigt pröva sadeln så jag tror jag ska hejda mig lite. Får ta långpromenaden med hundarna nu på morgonen istället.

       

Höst och lite kyligare dagar bjuder på lite mer bus. ♥


Carpe Diem!

Kerstin

Av Kerstin - 27 juli 2013 16:00

Prövade går min långtur med hundarna i torsdags morse, men Eddie drog sig upp över dikeskanten och mot skuggan hela tiden och Dexter lade sig direkt om vi stannade så jag vänd och gick hem innan de fick värmeslag. Packade ryggan och kylbagen, såg till att ungarna fick i sig frukost och så gav vi oss iväg till stranden. Den vanliga havsviken, men en annan väg så vi skulle slippa gå så långt med allt man släpar med sig. Vi körde och körde..... Hade vi yrat bort oss, men nej då där var "parkeringen". Något bättre väg att gå sista biten också. 

      

Första bilden är stigen vi brukar gå med ALL packning.. Så det kände bättre nu..

När vi kom dit var det "fullt" med folk, dvs 3 sällskap.. Ja vi är bortskämda... För det blir ju så fullt...   

     

Hi hi... 

Vattnet bjöd på 19,3 grader sa en herre som hade termometer med sig, inte illa!

   

Välbehövlig lunch.. Och snäcksamlingen som jag MÅSTE fota, sa sonen..

På vägen till bilen mötte vi den här krabaten..

 

Kopparorm/snok..

In i den varma bilen och jag funderade om jag skulle ha kvar kameran i ryggan längst bak i bilen eller i framsätet, hmm varför skulle jag ha den när jag körde bil?! Så dumt av mig, hade inte en aning om att vi skulle se vad som kan ha varit en björnungen eller en enorm grävling (men de är väl ändå inte så brun på bakdelen, inte de som bor på vår gård iaf, de är mkt mer grå och inte alla så STOR). Tvärnit med bilen och vi spanade in i den mörka skogen... Fortsatte krypa fram, vips så fladdrade det förbi en stor fågel (orre/tjäder aktigt), fortsatte vår färd och ute på en hölägda såg vi 2 till stora fåglar strosa omkring, en stor svart med lång hals.. Tja, VARFÖR ska just jag ha kameran i framsätet....   Kan säga att trots att vi kröp fram på hemvägen så gick den resan betydligt fortare, hi hi!

Hemma igen så fick hundarna komma ut och pinka och äta medan vi packade om ryggan, lastade in oss alla i bilen igen och stannade till på byns pizzeria och hämtade middagen och iväg..

                 

Blev till att äta ute i "vildmarken" innan vi traskade iväg på nya stigar och vägar. Det gick uppför och nedför om vart annat och det var helt underbara ridvägar, kan nog vara så att någon häst får följa med nästa gång... Men efter att ha yrat på ett tag så hittade vi äntligen fram till ån.

                 

Det var en brant stig ner till den efterlängtade svalkan.. Ja ni ser, även collien doppade fötterna! Dexter var lite brydd först över att vattnet rörde sig och att hans leksak flöt iväg.. Kanske mot odjurets käftar..   

                   

Och trots att Eddies min är liiite mer lidande än Dexters så hade han rätt skoj han med.

Trots att vattnet rinner så var det otroligt varmt, låg nog på 23 grader.. Ljuvligt, sa barnen och hoppade i...

     

En nöjd Dexter, försvann bara en gång upp i skogen på jakt efter något..

Sedan började den mödosamma klättringen upp igen, vi hittade en annan stig då..

         

Bara några meter bort låg platsen dit det var meningen vi skulle ha kommit till enligt vägbeskrivningen jag fick, *visslar lite*... Rena rama Sahara öknen.. Men toppen att jobba med hundarna (och hästarna) där!! Vi strosade sakta hem denna underbara sommar kväll och naturligtvis går man väl barfota i skogen bland myror, kottar och tallbarr... 

Kan tillägga att vi somnade ovaggade den kvällen, även hundarna..


Carpe Diem!

Kerstin



Av Kerstin - 15 juli 2013 09:29

Kortfattat, gräsklipparen jävlas!!! Orkar inte med den något mer nu... Ahhhh!!

Så eftersom den inte vill jobba så gör inte jag det heller...

       

Satte mig i solstolen och filosoferade lite ist... Den gamla gunghästen funkar nu mera utmärkt som fotpall..

Dottern var desto aktivare, men jag vet inte om alla tyckte det va så bra... Men han försökte engagera sig iaf..

           

Han var med på taktiksnacket, genomgången, visade klart att han förstod EXAKT vad det lilla människobarnen menade, men närmare och mer ansträngande aktiviteter än så tänkte han INTE ställa upp på. Är man fin får man godis ändå!! 


Den andra lurven var det som vanligt mer fart på...

             

Först sprang dottern med Dexter, men då blir han så till sig så jag visade att hon bara skulle visa honom vägen och vips så bra det gick! Än så länge bara i ett lugnt tempo, men detta klarade han dag ett så vem vet hur det ser ut om en vecka!!   


   

Men det var iaf en väldigt trött kille som sussade igår kväll....


Carpe Diem gott folk!

Kerstin

Av Kerstin - 16 juni 2013 09:16

Under morgon promenaden med hundarna stötte jag på grannen och vi pratade lite hund. Hon erbjöd att jag skulle få låna en vagn till Dexter, men då kom jag ju på att jag faktiskt hade en hemma. Så väl hemma igen så rotade jag fram den och selen, trodde verkligen inte han skulle kunna ha den, men för lättare drag så är den ok. Sagt och gjort.. Operation inkörning påbörjades.... Och avslutades.... Ha ha!!

         

Lite skeptiskt var han allt, men det gick bra.

     

Eddie som hela tiden ville vara med när Dexter drog, blev VÄLDIGT förnärmad när jag satte på honom selen och han fick dra... Lika bra att lägga sig så att matte fattar att det här är under min värdighet... Collie..   


Barnen hade byggt upp med lego inne och jag sa att de skulle gå ut så vad gör de... Jo tar med sig allt ut...

 

En legostad...

(nej jag har fortfarande inte klippt gräsmattan...)

Sedan var det tydligen dax att åka och bada.. Det blåste kalla vindar och molnen var mer framför solen än borta.. Men barn är barn och är det sommarlov så är det. Vi var rätt ensamma och inte hade de satt ut bryggan än heller!?

             

Och så var det skum på stranden.. En sjöjungfru som dött... Så tragiskt..   


Kvällen avslutades med grill, sol och värme i massor. Var ute sent på kvällen med hundarna och det var sagolikt ute. Doftade sommar, fåglarna kvittrade så det stod härliga till och gräshopporna spelade. Det är sådana här stunder man lever för.

Idag är en ny dag!

Kerstin



Presentation


Livet går i vågor, upp ibland, ner ibland, men även i de brantaste nedförsbackarna så finns det någon liten sak som händer till det positiva. Det är just de sakerna jag ska försöka förmedla, de underbara sakerna som händer runt mig och får mig att må bra.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ stallrosen med Blogkeen
Följ stallrosen med Bloglovin'

Gästbok

Länkar

Översätt bloggen

Blogglovin

bloglovin

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se