Fixade stallet lite kvickt på morgonen och packade sedan ryggan med en termos kaffe och en bulle. Sedan lastade jag in hundarna i bilen och drog iväg till "Sanngrunna" istället för Åstön. Det blev Dexters 1:a möte med havet!!

Kan man gå här??? 

Usch vad läskigt... 

En hel sandstrand hade vi för oss själva. Hundarna hade minst sagt roligt!!

Själv njöt jag av havsluften och lät mig fyllas av ny energi. Insåg vad bra jag har det, bor med skogen bakom knuten och havet 5-10 minuter bort. Jag har det bästa av 2 världar. Vi hittade en kvarglömd tennisboll som de hade väldigt kul med.

Men efter ett tags busande...

Så kom den rosa slipsen fram..

Och vi satte oss på ett gammalt träd som flytit iland för många år sedan och nu blivit en perfekt fikaplats. Det var vi, tystnaden och havet... Och så lite fåglar..

Dexter tyckte dock att fiskmåsarna var lite tråkiga som inte låg kvar i vattnet när han kom för att hälsa på dem. Det är ett väldigt rikt fågelliv här nere, vilket gjorde att vi höll oss nere vid vattnet hela tiden, eftersom de antagligast ligger och ruvar ovanför stranden och vi vill ju inte störa de små. Efter ett tag kom 2 fågelskådare med en massa utrustning och störde friden, men de var ju mer intresserad av fågellivet i vassen så de försvann snart.  Dexter var väldigt brydd över sanden som hela tiden rasade tillbaka när han grävde.. Ha ha, de är ju så underbara de små. Efter en stund, när muggen med kaffe var uppdrucken och bullen låg i magen så tog vi vår rygga och begav oss tillbaka till bilen och for istället till klubben för att kolla in dressyrponnyerna. Efter att ha promenerat runt området och kollat in folk, hästar, bilar och transporter så begav vi oss in i ridhuset. Både Dexter och Eddie uppförde sig galant!! Dexter väckte lite nyfikehet med sitt söta yttre och fick en hel del uppmärksamhet och klappar. Eddie också naturligtvis. Folk och hundar passerade och de satt kvar tysta, men efter ett tag så blev det lite mycket när samma söta vovve passerat dem flera gånger och det blev lite gnäll och något litet ynkligt skall (ingen ponny reagerade, då har vi naturligtvis gått direkt). Men vi satt kvar lite till och när de tystnat så gick vi. 2 nöjda hundar kom hem och damp ner och somnade direkt.

Fortsättning följer....

Skriver

Kerstin

 

Ida

9 maj 2011 08:20

Vilka härliga bilder! Ser underbart ut! :)

http://neopold.blogg.se

 

Anneli Johansson - bloggtävling hos mig

9 maj 2011 08:29

men så underbart!! härliga bilder!!

http://www.stallekekullen.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...