Stallrosen

Direktlänk till inlägg 31 maj 2012

Hovsprickor!

Av Kerstin - 31 maj 2012 15:30

Hero har 2 ORDENTLIGA hovsprickor. Nu har hovis jobbat på att försöka återställa balansen i hovarna, då anledningen till att han har dem mest troligen beror på felaktiga vinklar mm. Han ser nu riktigt bra ut i fötterna, finns kvar att ändra på, men Rom byggdes inte på en dag. Bak drog vi av skorna, får se om han klarar det eller ej. Hon kommer hit till veckan igen och tar resten av gänget. Blev lite stressat idag. Det var meningen hon även skulle ta Walle, men då jag var ute på äventyr innan hon kom så hade jag inte hunnit ge honom lugnande och det var väl tur det, för det tog tid med Hero. Hon tror dock att han ska kunna gå barfota i framtiden, men vi har några skoningar innan dess.


Idag har det annars varit en sådan där dag när man bara vill gå och lägga sig och hoppas på att nästa gång man vaknar så har allt löst sig. Men det är bara att ta tjuren vid hornen och jobba på. Mycket att lösa. Fick tips på ett jobb, men kom på att jag inte kan söka det då jag inte kan jobba dygn... Inte så länge jag bor här och inte så länge jag har kvar hundarna... Men sedan kom lite andra glädjande nyheter, men om det blir så vet jag inte förrän till slutet av sommaren.. Suck, denna ovisshet.. Tänk om jag också bara kunde ta en väska med kläder och gå, vad enkelt det vore då. Bara lämna allt till någon annan. Men skulle jag kunna leva med mig själv då? Nej, antagligen inte. Nej, slut på självömkan nu! Största anledningen till självömkan just nu är att jag inser att jag inte kan behålla Sullivan... Det här med att komma till insikt är väldigt jobbigt.. Men klokast är att behålla Walle, en ponny som de kan ha längst. Vissa dagar så finns bara Hero och Prins kvar i mina tankar. Hur starkt intresse har barnen egentligen, är det värt det, kommer det att ändras nu, ska man riva upp allt och börja om helt, ska vi bo kvar, har jag råd... Äh fy fan... Det här bad jag inte om..

Kram på er!

Kerstin


 
 
Anna

Anna

31 maj 2012 17:39

Jag förstår att det är jättejobbigt för dig!! Och att behöva ta beslut man INTE vill ta...känner verkligen med dig kära vän!! KRAMAR OM och hoppas att morgondagen blir bättre för dig!!!

Tabasco kommer också att skos fram i första hand till hösten. Förhoppningsvis funkar det innan det blir dags att sko runt om när snön kommer. Låter bra att Hero kommer att kunna gå barfota sedan:)

Kram Anna & Tabasco

http://www.anaby.bloggplatsen.se

 
Maria

Maria" title="http://blogspot.se]Maria[/url]" target="_blank">blogspot.se]Maria[/url]

31 maj 2012 20:20

Nä, fy fan...förstår att du inte bad om detta! Men jag håller tummarna att det bara blir bättre för dig...
Bamsekram till dig

http://maria-hastliv. blogspot.se

 
Nina

Nina

31 maj 2012 21:36

KAN du bo kvar? Om du tror att du kan, GÖR det!!
Även om ni måste flytta så småningom så får barnen i alla fall bo kvar i sitt hem så länge allt är som jobbigast.
Kan du inte få underhåll? Som jag har uppfattat det är det ju du som har haft hand om barnen mest hela tiden. Kanske "sambon" kan vara så juste att han betalar dig underhåll även om han har barnen när du jobbar natt, just för att de inte ska behöva ryckas upp ur sin invanda tillvaro just nu när familjen splittras.

http://stallskogalund.blogg.se

 
Marie

Marie

1 juni 2012 10:14

Bo kvar om du kan! Underhåll måste du kunna få, vem har utgifterna? Ha barnen på nätterna kostar inget direkt!!! Det blir ju som ett nattdagis! Kan du inte få bostadsbidrag? Kolla upp allt innan ni flyttar!

http://stallbrannebo.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kerstin - 1 februari 2020 13:44

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Av Kerstin - 29 januari 2020 12:40


Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Av Kerstin - 18 januari 2020 15:23


Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Av Kerstin - 4 januari 2020 14:05


Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Av Kerstin - 3 januari 2020 15:06

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...

Presentation


Livet går i vågor, upp ibland, ner ibland, men även i de brantaste nedförsbackarna så finns det någon liten sak som händer till det positiva. Det är just de sakerna jag ska försöka förmedla, de underbara sakerna som händer runt mig och får mig att må bra.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25
26
27
28 29
30
31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Länkar

Översätt bloggen

Blogglovin

bloglovin

Skapa flashcards