Ja tänk vad lite sol kan göra med humöret. Man blir full av liv. Datorn har bestämt sig för att leva lite till, stänger av sig ibland, men men..

Hero och jag tog en tur igår, blåste kallt, men vad gjorde det när man fick sällskap av cyklande barn (vårtecken!!). Jag tyckte de skulle cykla framför oss, men då blev Hero väldigt upprörd när de drog iväg, inte ville han skritta lugnt då, nej "kom igen matte så drar vi med"... Men när vi skildes åt vid skogsvägen så kom han till ro igen. Vi lyckades med att fatta både häger OCH vänster galopp igår!! Ha ha!! Minimalt med inslag av kast med framben, däremot var det mycket annat bus. Längtar till snön försvinner och vi kan ta längre turer och komma igång lite mer, han behöver jobba med sin lilla hjärna för att må bra.

Eddie haltar nästan inget idag. Men vi tar det lugnt veckan ut så allt hinner läka ut ordentligt. Han avskyr att gå i koppel och förstår inte varför jag vänder så tidigt på våra promenader, får släpa hem honom... Konstigt eg med tanke på att han uppenbart har ont... Fast de tänker ju inte som oss...

Har köpt en GRYMT snygg festblåsa!! Jag som går SÅ ofta på fest!!   En arbetskollega som inte kunde ha den längre och den satt som en smäck på mig, billigt blev det ju också.   

Nej kanske bäst att rulla igång dagen!

Lyckades få igång datorn!! Nu MÅSTE jag köpa skivor o bränna ut bilderna. Jag är iaf glad att jag lägger ut bilder på nätet, för då finns ju mycket kvar OM det skulle gå åt fanders... Har framkallat massor när barnen var mindre så jag har det mesta. Men ändå...

Oftast är det Skype/MSN som gör så att datorn hänger sig, så det blir slut på det tillsvidare. 

Igår när jag red Hero så var han grymt fin och det kändes som om jag lätt skulle ha trallat igenom ett GP program i dressyr...   (ja ja, LÄTT överdrift då..) Men så skulle vi fatta vänster galopp, tyckte jag hade bra läge och inte gjorde så stor affär av allt, och han tyckte antagligen detsamma, för han fattade lugnt och fint HÖGER galopp, hmm, ja ja tänkte jag och satte över för att jag skulle kunna jobba honom mer i galoppen. Poff, ett klockrent byte till vänster.. Samma fina rytm, liten tempo ökning, fångade upp honom lite, prövade sitta till lite igen och poff, klockrent byte till höger... Tja, då har vi lyckats med något nytt igen då... Hi hi!! Så nu får nog matte gå och fixa till bäckenet eller så, för antingen är jag sned eller så körde han tvärtom språket igår.   Att jag inte bröt av och korrigerade honom, beror på att han är 13 år och har inga problem att fatta galopp, ifall någon nu sitter och gör rätt.   

Nej nu ska jag nog sätta lite fart, många pållar att hinna med och lite hund...

Och Nina, klart jag ska flytta till Marianne, hon behöver ju hjälp att frissa till Ava. Hi hi!!

Sol på er!!

Kerstin

Ja då verkar det som om min trogne följeslagare lagt av.. Bara svart o så ser jag muspekaren.. Inte vad jag riktigt ville ellerbehövde just nu... Suck.Eddie är halt, ordentligt. Kan vara någon klo, måste ha bättre ljus om jag ska se. Eller så har det spruckigt mellan trampdynorna. Ja, det var min början på dagen. Hoppas eran varit bättre..Ha de bra!Kerstin

Sullivans egna ord om söndagens promenad...

Dethela började med att matte stod och myste med mig, hjälpte mig att få bort en massa kliande löst hår, sprutade något i manen och svansen. Egentligen tycker jag det är lite läskigt, men hon får hållas, hon verkar ju tycka det är kul. Sedan kom hon med ett träns, ja jag har lärt mig att det heter så, det var för stort, och bettet för långt, så hon fixade och trixade och till slut sa hon att "Det får duga för dagen." Har ni hört på maken?? Det får duga?! VA, det är MIG vi pratar om!! Men innan jag hann protestera så hade hon gått ut och det var bara att följa efter. Idag skulle vi tydligen gå åt andra hållet, en det tyckte inte jag, så jag tryckte mig mot matte med bogen för att styra om henne, men hon buffade tillbaka. Hmm, hur tydlig ska man behöva vara egentligen, vettet måste ha blåst bort från matte. Jag stannade, satte alla 4 hovarna bestämt i marken och höjde huvudet, nu skulle hon allt se vad stor och stark jag är... Matte tittade på mig, drog en suck, ställde sig bredvid mig och killade mig med spöt på rumpan... Hi hi, jag tog ett steg fram och matte klappade mig och jag fick en godis. Hmm, helt plötsligt hade vi gått flera steg medan jag tuggat i mig godiset, prövade putta på matte igen med bogen. Men hon knuffade tillbaka... Nu blev jag lite putt på henne, om jag nu absolut måste gå framåt så tänkte jag minsann INTE gå på sidan av vägen. Glöm det sa jag och  vräkte mig med all kraft mot matte så hon skulle flytta på sig... Jag fick henne ur balans och skulle just ta några steg till då jag plötsligt befann mig på väg tillbaka till sidan av vägen?! Hur gick det till??? Vände huvudet lite utåt, tog sats och nu skulle allt matte få flytta sig... AJ!! Vilka knogar matte mötte upp med då.... Tittade lite fundersamt på henne under luggen.. Vad hade egentligen hänt här?! Har jag, Sullivan, tappat kontrollen över min människa... Medan jag funderade så var det lika bra att traska på där bredvid henne... Så såg jag plötsligt en massa kompisar, yhee, kanske man kan få lite back up här. Ropade lite på dem och skyndade på steget lite. Men OJ vad många och OJ så stora de va!! Mamma hjälp!! Matte skrattade åt mig och sa att jag såg ut som en stor fin kille med lät som om jag var en fölunge som ropade på hjälp!! Men vad i hela friden, såg hon inte hur STORA de va och så många!! Hua!! Bäst att hålla sig nära matte så inget händer (henne då naturligtvis...   ). 

Pustade ut när vi passerat dem och svängde in på en avfart... Men då fick matte någon knasig idé om att vi skulle hälsa på fladdrande gröna monster, eller presenningar som hon sa.... Drakar va vad det va!! Men några klick senare så stod jag och hälsade på dem och hon hade rätt de bet mig faktiskt inte i min söta mule. 

Sedan skulle vi ÄNTLIGEN gå hem. Det värsta va att nu kom de där stora hemska hästarna på MIN sida, jag försökte verkligen säga åt matte att vi skulle springa ifrån dem, eller i alla fall gå på andra sidan vägen, men hon lyssnade INTE!! Hmm, ska banne mig skaffa mig en klickande godisapparat jag med.. 

Vår infart i sikte, jag tog fart och svängde, men nähä då... Så fick jag tydligen inte göra. Matte mumlade något om att man svänger när matte vill och OM hon ville, tydligen kan man även gå förbi infarten... Ja eller hur sa jag... Men det kunde man visst... Flera gånger också... Jag är nu mycket förvirrad och behöver hjälp. HUR ska jag få matte att lyssna bättre på mig??? För så här kan vi ju inte ha det.... Vad har hänt, har jag tappat charmen eller vad?!

Sullivan the great!!

Hjälp mig snälla!!

Sullivan   

Tycker den här killen är väldigt klok. Just det att man inte kan träna alla på samma sätt, att vissa kan man börja med från marken, andra genom ridning eller longering eller vad det än må vara. Man måste hitta det sättet som motiverar hästen bäst! 

Var bara det jag ville tillägga!

Kerstin

Kallt och blåsigt i går, brrr.... Eller eg inte kallt, men ni vet ju hur vindar kan vara. Fick för mig att ta med tjockisen Sullivan på hundpromenaden, han är sjukt FET nu och MÅSTE börja röra sig mer. Vi traskade in i skogen där det var lite lä och hyfsat skönt. Skogsmaskinerna har ju kört där så hjulspåren är helt ok att gå i, men mellan dem och på sidan är det meter hög snö.   Nåja, det smälter väl. Vi traskade på och jag lade upp lite små stockar över stigen så han fick kliva över. Han är ju väldigt skeptisk när jag bygger "hinder" hemma på gården, men här var det inga problem. Terrängponny..   Vi tränade på att stanna, backa, inte äta Dexter och annat som kan vara bra att kunna. Det här med att kunna stanna i alla lägen är super bra. Kan kort berätta om en kompis som köpte en jätte fin arab en gång och den var lärd att stanna i alla lägen när man sa "whoo". Och om den gjorde!! Den hade av någon anledning kommit lös eller vad det nu va, men panik hade den och skenade, tjejen vrålade "whoo" och han stannade! Hon kunde gå dit och ta honom och allt gick bra. Det där har etsas sig fast hos mig och jag försöker verkligen tänka på det, allra helst med ponnyerna. Och varför berättar jag nu det? Jo för att på hemvägen så gick Sullivan snällt bakom mig, men på ett ställe var det väldigt halt och han klev upp i snövallen mellan hjulspåren, här sjönk han ner ordentligt och helt naturligt så ville han ju därifrån, men för att ta sig bort där så skulle han vara tvungen att springa över mig och jag kunde inte hoppa åt sidan eller springa iväg eftersom det var så halt. Jag såg allt i ögonvrån och precis när han skulle skjuta ifrån och "hoppa" ur snödrivan så vände jag mig om och sa "proo". Han stannade och mer eller mindre satt i snön, som fortfarande sjönk under bakbenen på honom, hade ena frambenet i luften, om ni tänker er en hund som sitter och ger vacker tass. Han tittade olyckligt på mig, jag klappade om honom, gav honom en morotsbit och klev sedan åt sidan så han lugnt kunde ta sig därifrån. Mmmm, behöver jag säga att mitt   svämmade över av lycka, min fina kloka lilla guldgosse!!! 

Curre fick på sig selen idag också. Han kan var lite bakskygg i bland, men att trä selen över huvudet bekommer honom inte det minsta. Hängde den bakom öronen på honom igår och lät den sakta glida ner på halsen, men han bara står där med spetsade öron, så söt!! Har nog glömt att tala om att Sullivan öronmärkt honom, ena spetsen på örat är borta....   Eller delad.. 

Sedan gav vi oss iväg ut på vägen och bort över, passerade grannens, numera 2 hästar, utan problem, han spände upp sig och små taktade, samt ropade lite försiktigt efter stoet, men så snart vi passerat hörnet på stallet så hade han glömt henne och traskade nyfiket på fram istället. Till saken hör att jag inte ens behöver hålla i honom när vi passerade dem, hade handen löst på tömmen ifall att.. Idag hade han så bra bjudning så det blev lite trav också. Men annars är det halt-skritt-halt som vi jobbar mest på. Men bjuder han på så får det bli några steg i trav. Han är så känslig så jag behöver bara "skaka" lite på tömmen så svänger han lite åt det hållet, lyssnar bra på "proo" även han. Matte hade lite mer ordning på tömmarna idag.   

Lite borstning av de andra under em/kväll fick räcka för jösse så frysen jag vart. 

Kvällen myste vi till det med grönsaker, lite dipp och en film. Mumsigt sa vi alla 3! 

Idag ska jag anta utmaningen om vårfoton,   ! 1 meter snö kvar liksom!!

Men allt är väl relativt...

Kram

Kerstin

Äh.. Hade ju en bild i telefonen som skulle hit, men jag fick inte till det igår.. Men å andra sidan så hängde sig allt igår så det var väl några störningar överlag...

Nåja, trots lite övningar och motion så står vågen still, men tycker ändå det "stramats upp", kanske inbillning, kanske är det så... Skulle ha blivit lite jogging, men att springa med Dexter i koppel funkar INTE, så det får bli lite mer åt "power walk" hållet nu fram tills skogen tinat fram. Och det lär ju dröja, nu ska det ju komma upp till 2 dm snö och bli kallt igen så.. Älskar vintern... Not!!

Men igår lyste solen och det var varmt redan tidigt på morgonen = energi i massor. Drog hår på småkillarna så jag såg ut som en pällsboll själv. Sedan kom jag på att jag ska nog köra in Curre, något vettigt måste göras med denna fina ponny. Sagt och gjort, på med Prins gamla travsele, lite liten, men duger att tömköra i.

Hmm, jaha, något nytt matte kommit på...

(ja han är numera grå...   )

Curre är alltså inte tömkörd sedan i... Tja kommer inte ihåg när... Och då bara inne i hagen iaf. Men nu har jag ju inte tillgång till hagen och jag tror grannen precis tagit bort en av sina pållar (fattas en i hagen) så jag vill inte störa dem. SÅ det blev vägen och skogen. Bilar som susade förbi och plaskade och skvätte lera brydde naturligtvis inte trygga Curre, han var så överlycklige att få se sig om i världen, skrittade på med härlig bjudning, men ändå med mig, hann bara tänka "ptroo" så stannade han. Har jag sagt att han är underbar!!??   In i skogen och där ville han gärna att jag skulle gå bredvid honom så jag gjorde det för att det inte skulle strula. Vi traskade på en bit in och sedan när skogsmaskinens spår tog slut så vände vi och jag längde ut tömmarna allt eftersom och hamnade smidigt bakom honom. Han traskade på, stannade och fram igen. Underbara ponny!! Prövade vända en gång, men vi lyckades reda ut allt (bara det liksom) och vi enades om att det var bäst att gå framåt. På ett ställe med mycket sly ville han ha lite moraliskt stöd så då gick jag bredvid honom, eller rättare sagt hängde på honom för att inte halka ner under honom, men inte bryr det en kille som Curre. Jag låg inte på honom, för er som nu ser det senariet framför er, men jag hade ena armen över ryggen och tog stöd av honom. Lite vett har jag fortfarande!!   Så nu blir det förhoppningsvis en massa tömkörning framöver, måste få honom att bjuda på lite bättre och så är det ju toppen om man kan styra lite bättre, hi hi! Ska prata med en arbetskollega som tävlar i körning om hon kan hjälpa mig senare i vår med att spänna för honom och köra (det får hon göra, jag är ju livrädd att köra). Men mycket grundjobb kan jag ju göra här hemma. Linor och skaklar mm. Men först lite mer sug i tömmarna och framför allt så måste jag få ordning på allt!! Ha ha!!

Men trots färgskiftning och liten sele så är han ju så fin!!

Va en bra dag i går, alla glada, jag var i stallet hela dagen i princip, hann med 3 hästar och känner mig nöjd. Inte blir det långa pass, men lite är bättre än inget i min värld.

Som ni ser så var ju till och med glassen glad!!   

Tänk vad lite   kan göra med humöret!!

Idag molnigt och som sagt snö på ingång...

Kram

Kerstin

Igår när Hero och jag skrittade längs vägen och solen lyste på han så glänste han som guld... Så vacker min guldgosse. Snart 1 år sedan jag var och provred och tog hem honom... Igår lyckades vi med konststycket att gå i någon form av sidvärts i spansk skritt... Galoppfattningarna blev bra förutom att han först tar ett steg i spansk skritt.. Ha ha, knas matte som gör för mycket där uppe på ryggen, måste verkligen få in i skallen att "less is more". Tycker inte jag gör något, men trots det så gör jag för mycket. Naturligtvis är han extra taggad ute, men ändå.. Gör mig inget så, fast det är ju bättre det blir rätt..

Stod shopping på schemat i går, barnen handlade lite kläder för i stort sett egna pengar, jag sköt till hela 20;-!!   Sedan blev det en tur till leksaksaffären och sonen fick välja "belöning". Vi har ett belöningssystem pga att hans klass är väldigt stökig, min filosofi i det hela är att trots det så kan man göra så gott det går med sina egna studier, jag vet att han kan gå in i en bubbla och stänga av yttervärlden så då kan han gott göra det istället för att härja med de andra barnen. Nu har han gjort det på ett bra sätt i 2 veckor och då får han en belöning. Sedan börjar vi om och kraven kommer att höjas allt eftersom. Rätt eller fel?! Funkar för honom och då anser jag att det är en bra metod. Kan ju tilläggas att det är ingen 500,- belöning.   Naturligtvis får dottern också en liten belöning trots att hon inte har några problem i skolan, det ska väl också belönas.

Sedan blev det lite annat som behövdes och en skvätt mat. Vi var alla nöjda när vi kom hem igen. 

Mitt viktiga inlägg kommer lite senare, ska se om jag får in en bild från mobilen i inlägget..

Ha en solig dag!

Kerstin