Stallrosen

Inlägg publicerade under kategorin Talinums Secret

Av Kerstin - 10 januari 2013 17:13

Somnade den vackra Tant Röd in...

 

   Secret   


Visst hade vi våra duster och så, men vi hade även våra stunder. Och jag väljer att komma ihåg de trevliga!

   

   

En vacker dam i sina bästa år.

 

Men nu galopperar hon på de evigt gröna och det känns bra att hon fick ett så bra slut hos en fantastisk tjej!

R.I.P

Och kramar till hennes kloka matte!!   

Tänker på dig!!

  

Kerstin

Av Kerstin - 13 februari 2012 21:58

Har ju inte ridit Secret sedan hon blev korrigerad, men idag var det dax. Linade henne först eftersom hon var stökig inne och jag hade jobbat natten så man är ju som sagt inte helt påkopplad dagen då man går av, inte jag iaf..    Tog bara några varv år varje håll, kollade att start och broms funkade och ungefär vart hon låg på explosiv skalan. Idag var hon på den lugna sidan. Stod helt still när jag satte upp, 1:a gången det hänt! Hade min sadel på henne och för första gången så hade jag ingen tippkänsla i den, konstigt.... Men så är det ju att kroppen ändras när hon blivit behandlad och är avslappnad. Ridmässigt så pendlar hon fortfarande mellan fin, tjurig och lätt urflippning. Men när urflippningarna är korta och hon kommer tillbaka direkt så är det ok för stunden. Gillar dock inte att hon får tjuranfall ute på vägen, men de var inte så farliga idag, men vet ju hur hon kan bli. Blir säkert bättre, man måste ju tro på sin pålle..   

 

Kunde skritta på lina idag!!

 

Traven var betydligt lugnare och visst hänger hon ihop snäppet mer..

Fortfarande LÅÅÅÅÅNG väg kvar, hon ska bli ännu längre i halsen, fram med nosen mm, men man måste ju börja någonstans, eller hur!!  

  Från förra gången jag linade henne. Här rusade hon mer, skovlade iväg, tippar väldigt..

Ja ja, nog om tant röd, bjuder på en kvällsbild på guldgossen...

 

  

Natt i natt!

Kerstin

Av Kerstin - 11 februari 2012 15:18

Prövade sadel på Secret idag, den gillade hon INTE!! Hon blir som en utförsbacke direkt och otäck att sitta på. Bara att hoppa av och ta henne på lina istället. Skulle eg inte lina henne efter Annas besök, men eftersom jag är mån om mitt liv så fick bli så. Som tur va så var hon visserligen pigg och bockade en del, men ändå sansad. Glad måste man få vara. Traven var annorlunda, minst en meter kortare i kroppen, ett helt annat kliv, både fram och bak. Dallrade bra på rumpan och ryggen när hon rörde sig och galoppen... Helt annorlunda!! Förut har ju galoppen på lina varit lite vansklig, nära på att gå omkull vilket gör att hon väljer att inte galoppera. Nu var den rund och fin. Klockrena byten när hon kom i obalans, vilket bådar gått för framtiden.   Kunde även bära sig i fel galopp på volten, vilket hon inte kunde förut, då slog hon över till korsgalopp eller bröt av direkt. Naturligtvis så ska de inte gå i fel galopp eller så, men i detta fall så tyder det ju på att hon fått mer balans i kroppen, vilket är bra!

Nu ska jag skjutsa dotter till kompis och sedan är det väl middag innan tuppluren innan jobbet...

Natt natt på er!

Kerstin

Av Kerstin - 10 februari 2012 08:50

Igår var inte Secret att leka med... Det var klapprande tänder och långa bakben när jag skulle ta på henne pyjamasen.. En helt ny sida hos henne... Att hon står och tramsar med grannen när jag täckar henne är en sak, men mot mig... Slutade med att jag fick knyta upp henne i boxen. Till saken hör att jag var lite stressad och hade inte rensat hjärnan när jag gick in till henne igår. Normalt sett så har jag alltid en minut över och myser innan vi tar på täcket, men nu gick jag bara in och slängde på henne det. Hmm.... Fick även anteckningarna med posten igår från Anna i går, hon som behandlade Secret. Det står verkligen inte mycket där som någon annan än jag har någon nytta av att veta.. Men lite kort så. Det enda Anna vet om Secret är hennes namn och ålder. Anna och jag känner varandra sedan många år tillbaka, men är ej nära vänner. Detta säger min röda dam. "Tycker hon om sin box, stor och ljus, vill dock ha mer bädd, ligger hårt (hon går runt på nätterna och flyttar undan spån/halm upp mot väggarna, men kommer att lägga in en torvbädd åt henne, blivit bättre nu när hon bara har spån). Ont, v bringa, v armbåge, h bakknä ilar (diagonalt, naturligtvis). Lägger mer vikt åt höger (h framhov är mer utflyten så det stämmer...), tippkänsla åt vänster (stämmer). Lyfter bakbenen onödigt högt (vid hantering alltså, vilket stämmer, ingen rolig häst att kratsa hovar eller verka)."

Sedan kommer ett stycke om mig och som ni alla vet vid det här laget så har jag ju migrän regelbundet och senaste tiden allt oftare och längre anfall, har även huvudvärk större delen av veckan, detta pga osäkerheten kring jobb och med de arbetspass jag har haft under den senaste tiden (snart 4 år..). Inget Anna vet något om.. Secret säger:  "Kerstin är lugn, men mycket som trycker i hennes hjärta... Jag kan läsa henne tydligt. När hon börjar kännas vinglig i huvudet så vill jag inte att vi jobbar med att sitta på min rygg - men jag vill gärna gå promenad och lyssna på hennes tankar - vi lär oss av varandra. Jag är/påminner mig om hennes sensitiva sida. Inga barn ska vara med då, vi behöver bägge vila från det/de ostyriga då. Barn och ponnyer."

Just detta stycket är det som berörde mig mest, då det är så klockrent. Jag rider helst ut ensam, just för att rensa tankarna. De dagar jag har mest ont i huvudet så är hon som svårast att komma upp på. Min tro är att man får det man behöver, jag behöver en häst som jag måste vara närvarande med, annars kommer jag aldrig att komma till ro och rensa mina tankar. Sydney behövde jag ju till exempel aldrig fokusera på, hämta, borsta, rida.. allt bara flöt på, spelade ingen roll om jag var där eller ej, på gott och ont. Jag skulle gärna ha haft kvar Sydney, som en balans och till att just kunna rida ut med barnen på en super trygg häst. Finns annat i anteckningarna också som är så klockrent, men det är just det här som berör mig mest och som jag tog till mig mest av.

Få av hästarna jag haft som Anna "pratat" med pratar om "förr", det kan vara enstaka saker som kommer upp, men som alla andra djur så lever de här och nu. Och jag tror inte heller man ska rota i det förflutna, det gör ingen lyckligare. De saker som kommer upp är ju de som de fortfarande har "problem" med. Och det är ju väldigt logiskt.


Nu ska jag ila iväg, en full rulle dag..

Ha det så bra!

Kerstin

Av Kerstin - 7 februari 2012 02:02

Så var det dax att lossa spänningar på Secret idag. Anna, som jag anlitat till både hästar och hundar kom. Hon kommunicerar (tro vad ni vill), masserar och kan kiropraktik. Tänker inte skriva om allt Secret "sa", men jag kan säga att det var VÄLDIGT mycket känslor som kom upp till ytan, både för mig och hästen (och även Anna hade en tår i ögat). Efter att ha masserat och fixat lite på Secret så var det dax att släppa ut henne, hon stod länge, länge och funderade. Sedan gick hon ner till höbollen, men så kom hon tillbaka till oss i galopp. Och från att ha haft en ganska markbunden galopp så kom hon nu med en rund och luftig galopp!! Fantastiskt att se henne. Nu ska hon få promenera några dagar och sedan ska vi skritta och ta det lite försiktigt innan vi startar upp igen. Ska bli väldigt spännande. Även Zabina påkallade uppmärksamhet och fick dela med sig av några tankar och fick lite lättare justeringar i kroppen. 

Vad ska det bli av min röda dam??


Ute hade killarna det super kul. 2 täcken hade de massakerat i natten som va, så visst märks det att det är vårkänslor i luften och en 3-åring som gärna vill ta för sig lite mer... Vi stod länge och titta på showen de bjöd på.

Har betäcknigssäsongen börjat?? Bäst att träna lite...

       

Sedan gjorde Sullivan misstaget att kolla om han kunde trycka till Prins....

 

Opps så dumt... Det fick han sota för kan jag lova...  

Mina fina killar!!  

Men trots lite vårkänslor så är de kompisar och håller hänger ihop.. Curre och Prins är bara för sköna tillsammans, de har verkligen sina hälsnings rutiner och kan mysa och ha det med varandra. Härligt att se.  

Blev en dag i stallet lite middag och sedan en tupplur innan nattens jobb.

Ha det så bra!

Kerstin   

Av Kerstin - 2 februari 2012 08:00

Kändes så klart med mitt inlägg, men så läste jag om Camillas tragedi och jag blev helt tom.. Alla minnen kom tillbaka, känslan, jag lider så med Camilla.

Men jag ska samla ihop mig och berätta om mina fina och duktiga hästar.

Började onsdagen med att ta ut Secret och visa alla "läskiga" saker. Hon höll ju på att dö igår när hon såg de blå tunnorna som stod en bit ifrån grinden, så idag tog vi tag i det problemet. Blev inget fotande på henne, med tanke på hennes explosivitet så vill jag ha full fokus på henne. Har ingen lust att få några onödiga skador. Men hon skötte sig faktiskt RIKTIGT bra!! Hon förvånar mig till det positiva nu för tiden. Så efter att ha insett att bommarna inte skulle bita henne så kunde hon gå över den, stanna med bommarna under magen, backa över dem osv. Så det blev helt naturligt att bygga upp till ett kryss och sedan lägga upp bommen. Efter att ha kommit på att hon även måste lyfta bakbenen så hoppade hon riktigt bra! Travade lugnt fram till hindret, hoppade fortsatte i lugn galopp på volten!! Hmmm, börjar bli lite förtjust i min dam..   

Sedan vara det lilla Sullivans tur.. Oj oj vad läskig saker matte tagit fram, hua, bäst att gömma sig tätt bakom matte.

 

Blundar man så kanske allt försvinner... Eller..

 

Nix allt var kvar...

Men som tur är så är han ju relativt lätt att övertala, min guldklimp. Men se trava och hoppa över några bommar det tänkte han minsann INTE göra!!   Nej, men däremot travade han glatt runt mig. Fin pojken min!!

Tredje pållen ut var Curre.. Tja, vad ska man säga om den här killen.. Han är nog bland de absolut bästa och klokaste hästar jag haft att göra med. Vi kollade inte pall, matta, boll och tunnor med bommar. Han bara tuffar på, nyfiken, letar en uppgift hos varje sak. Så byggde jag upp ett litet kryss och han stod ju framför och kollade, så flyttade jag mig för att ta honom runt och på en volt så han ska få hoppa, vad gör den lilla killen då?! Jo han hoppar krysset som om det var den naturligaste sak i världen. Klappar om och berömmer honom, då vänder den lilla killen om och hoppar krysset igen, utan ansats!! Travar runt så han kommer till mig och ställer sig bredvid mig och kollar in min godis ficka. Han är så söt! Sedan fick jag vara med lite mer och styra in honom på volten och hindret. Det hela slutade med att jag lade upp bommen och han skuttade glatt över.   Ibland funderar jag om man inte ska kastrera den här killen. Tänk vad mycket kul han skulle kunna få vara med om då. Fast samtidigt så kanske det är just sådana här egenskaper och temperament som man ska avla vidare på. Han står lös på gången när jag hanterar honom, jag kan lämna boxdörren öppen om jag ska hämta något (om det inte står ett brunstigt sto framför honom vill säga). Jag kör in skottkärran i boxen när jag mockar åt honom. Jag kan knyta upp honom vart jag vill, kort eller långt, spelar ingen roll. Han har inget behov av sällskap, kan stå ensam, inne/ute, lastar sig själv.. Man får peta och ta på honom hur och vart som helst. Nya platser bekommer honom inte, han kollar sig nyfiket omkring och gillar läget. Han är ändå ingen mes, pigg framåt och väldigt nyfiken, kan busa, men är inte dum. Fasen vad bra han är!!

Det var meningen att dotter och son skulle rida idag, men andra saker kom i mellan och ibland måste man bara vara mamma.

Ha en bra dag!

Kram

Kerstin

Av Kerstin - 27 januari 2012 23:30

Vaknade av migrän och en täppt näsa.. Orkade inte stiga upp och skjutsa barnen till skolan så jag ringde helt enkelt och sjukanmälde dem.. Somnade sedan om och sov till klockan nästan var 10!! Uj uj, men välbehövligt. Hundar, hästar och barn fixades. Röjde lite i sadelkammaren innan det var sax för lite fika med barnen och sedan var det ridning på schemat. Trots att hon var lite "stökigare" inne idag, så bajsade hon bara EN gång när hon stod på gången. Men hon gnäggade åt de ute, det har hon inte gjort de senaste gångerna, det gör hon normalt bara när hon är hysterisk. Jag borstade och myste, har bestämt att jag ska ta mig lite extra tid så allt går lugnt tillväga och vi allteftersom tar bort all stress. Nu hade hon tydligen andra åsikter om det än jag, för när jag började ryckta henne, så var det nog för damen. Sadlade på, myste, fixade, myste, gick ut i snöblåsten, myste, gick ner och kollade posten, myste, klev upp, inga problem!! Sedan var hon så cool att jag till och med kunde gå en sväng på vägen!! Som tur va så hann vi precis till vår avfart när vi fick möte med en bil, det ogillades skarpt av damen! Jag slutar aldrig förvånas över hur mycket det egentligen hinner hända på så korta bitar. Som när jag till exempel tar hästarna till grannens sommarhage, tar max 3 minuter att gå, på dessa 3 minuter hinner vi, om vi har otur möta, bussen, timmerbil, minst 3-4 bilar, gärna ett med skramlande släp... Fast att jag varken ser eller hör någon bil när jag kliver ut på vägen med hästarna! Hur är det möjligt?!    Nåväl, åter till damen. Red lite öppnor idag, eftersom hon kändes ovanligt sammarbetsvillig. Kändes helt ok, hon frustade och sänkte nacken, längde ut halsen och klev på bra igenom hela kroppen, kändes riktigt nöjd idag! Ville så gärna pröva trava några steg, men NEJ!! Nu ska vi ta det i snigeltakt, fortsätter hon gå i den här formen i skritten så är vi absolut på rätt väg och så länge hon är nöjd så är hon avslappnad och då bygger hon rätt muskler. Idag ville hon verkligen komma ut och bort från gården, det var hon som gick ut på vägen och traskade på lugnt. Det bådar gott!

 

Vi har lång väg kvar, men för första gången så känns det som om vi iaf ska komma en bit på vägen.

Det var riktigt kul att rida idag, jag ville verkligen inte kliva av, men med tår som isbitar och en dam som började visa att vi nått gränsen för idag så valde jag att avsluta, innan vi hamnade i konflikt.

Man ska sluta när det går som bäst, då är man kompisar även när man suttit av.

 

 

Puss på dig, du lilla människa..

Måste bara få avsluta med att återigen hylla Back on Track!! Köpte ju en BoT halsduk, hade jag veta vad bra den var hade jag köpt fler!! Migränen håller ju i sig och när jag gick och lade mig för att sova innan nattens jobb så glömde jag att ta tabletter, orkade bara inte kliva upp och gå ner för att hämta. När jag får migrän så hör jag ju alla ljud mer än dubbelt så högt som normalt, samt att när jag lägger mig ner för att slappna av så har jag ett myller av ljud i huvudet, ljud som liksom är instängt och bara studsar runt och vill ut. Mitt i all denna bedrövelse så slog det mig att varför tar jag inte min älskade BoT halsduk och virar den runt huvudet?! De säger ju att träning mildrar migrän eftersom blodkärlen vidgar sig och blodtillförseln ökar, alltså BoT får ju fart på cirkulationen, sagt och gjort, virade runt den och drog ner en bit ner till näsan. Tog bara några minuter så var det helt tyst i huvudet och jag hade bara ett litet tryck mellan ögonen kvar!!! Det kunde jag somna med. Nu har jag åter migrän, men lindrigare!! Helt otroligt att det funkade!!

Sov så gott medan jag är vaken i natt!

Kram 

Kerstin

Av Kerstin - 26 januari 2012 17:12

Ska det vara så att jag äntligen hittat en sadel som både jag och Secret gillar??? Något låg framtill, men samtidigt har jag plats för en pad, så jag ska pröva med det i morgon och se. Sadeln kommer ju att lyfta mer då hon musklar upp ryggen (om det nu sker någon gång). Samtidigt så finns även plats att bredda sig i bogarna, för på fullblod så är det ju bogar och lår som växer. Som på matte då, fast då mage, rumpa och lår... Hmmm....

 

Kan man skylla på dunjackan och dålig vinkel...   

Rensade mina tankar, som Marlene sagt, innan jag gick ut i stallet. Borstade och myste länge innan jag gick ut med henne. Sedan tog vi lååååååååååååååååååång tid på oss innan jag till slut satt upp och sedan var allt en barnlek. 2 skutt, men inget hysteriskt. Att hon kollar på barnen som hoppar i snön är ju inget konstigt. Inne bajsade hon "bara" 3 gånger innan jag sadlat och tagit ut henne. Nytt rekord.

 

Fotografen var lite hetsig och började fota innan jag fått ordning på stiglädren, nog för att jag sällan lyckas få helt jämna läder, men inte så här ojämnt!!   

Tänk om man hann rida varje dag, vilken lycka! Blir alltid så glad efter jag ridit, men det är väl för att det blir så oregelbundet.

Bjuder på en bild av Cindy, Prins halvsyster.

 

Bilden lånad med tillstånd av ägaren.

Visst har de lite likheter!?

Ha en toppen kväll!

Skriver

Kerstin

Presentation


Livet går i vågor, upp ibland, ner ibland, men även i de brantaste nedförsbackarna så finns det någon liten sak som händer till det positiva. Det är just de sakerna jag ska försöka förmedla, de underbara sakerna som händer runt mig och får mig att må bra.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Länkar

Översätt bloggen

Blogglovin

bloglovin

Skapa flashcards