Började med att sova ut!! Brukar ju som sagt inte sova så länge när jag gått av, men något är annorlunda nu, sover som en stock och låter mig själv göra det också. Fikade lite med familjen innan de drog på bio. Själv pallrade jag mig ut till stallet för att pröva rida Secret och göra det vanliga stalljobbet. När jag hade Secret på gången så rasade det för fullt från stalltaket, mitt framför näsan på henne. Tror ni hon brydde sig?? Nix, stod som ett ljus och tittade helt lugnt, klart hon hoppade till lite, det gör man ju när det bara kommer, men inget mer. Jag blev lite imponerad av hennes lugn och väldigt glad, kanske det skulle bli en trevlig ridtur trots allt! Kelsjuk var hon med. På med rid kittet, hon fick till och med på sig New Dawns gamla vita benskydd, de är ju lite korta, men, men.. Hade ju tingat ett par, men....    Vi var så stiliga när vi gick ner till hagen/ribanan. Longerade henne först och hon gick as kalas bra!!! Bara positiva tankar nu! Satte upp, stod som ett ljus, stod helt still när jag satte på min handskar, 2 travhästar kom travandes förbi, hon tittade bara, vi skrittade iväg helt lugnt, duktig tjej!! 20 meter senare så var det "krig", jag hoppade av i ren självbevarelsedrift, arg som ett bi!! Upp till volten där linan låg, kopplade på den och ut på volten med henne. Sedan fick hon galoppera och galoppera och galoppera, hon bad om att få sakta av, men jag lyssnade inte på det, varför ska jag det??!! Jag var säkert väldigt oschysst mot henne, men vet ni vad, det skiter jag högaktningsfullt i. Som man bäddar får man ligga.   Hade tänk hoppa upp på henne igen efter det här. Men till saken hör att när jag gick ut så var det sol och plusgrader, så jag hade bara väst och en tröja, efter vår "dust" så började det tok snöa, stora blöta flingor på tvären. Vi blev båda dyngblöta direkt. Så vi gav oss, återigen takras, inga som helst reaktioner. Hon är ju egentligen inte dum (vilket jag eg inte tycker någon häst är i vanliga fall, men ni som har lite vett i huvudet förstår mig, ni andra får ha överseende med mitt ordval), men VARFÖR måste hon ha dessa "fasoner". Ont i kroppen, ok, trauma, ok.. Rom byggdes inte på en dag, men nog fasen fick de dit en byggsten i veckan i alla fall.

Under natten så hittade jag iaf en dressyrsadel som jag tror kan passa henne, fick den till mkt bra pris och i samma sekund jag klickat iväg mailet om att jag skulle ha den så kommer ett mail från en, vad det verkar, seriös köpare på henne. Tja vad säger man....

Nu ska jag sova på saken..

Kerstin

 

Marie

20 februari 2012 09:56

Oj oj vilken dag du haft!

http://stallbrannebo.blogg.se

 

Erika

20 februari 2012 10:09

Hum, ja man önskar dom kunde prata ibland och man kunde prata med dom o förklara ett o annat :/

Du har ett val framför dig, kan inte vara lätt alls. :(
Svårt o ta några beslut, när man inte heller vet hur fram tiden ska bli.

http://eriikapettersson.blogg.se

 

Nina

20 februari 2012 11:22

Vad man säger....jo man säger GRATTIS och hoppas på att den seriösa köparen och Secret är rätt för varandra :-) Det vore ju kanon om S kan komma till någon som i förhand vet om alla hennes specialiteter och som känner att det det här vill jag gärna jobba med.

Det var nog en väldans tur för lilla Secret att hon hamnade hos just dig, även om du nu inte känner att du kan/vill ha kvar henne. För du kommer att se till att hon hamnar hos RÄTT person, vilket förra ägaren inte verkade bry sig om.

Så LUCKY Secret!

http://stallskogalund.blogg.se

 

marianne

20 februari 2012 13:14

Vad konstigt hon uppför sej, men tror du hon tänkte det var dags att testa lite igen? Hon behöver kanske bara känna att du har tålamod och bryr dej om henne ändå?
Jag vet inte hur jag skulle gjort i ditt ställe, knepigt val :(

http://marresmams.blogg.se

 

Carina

20 februari 2012 15:26

Började läsa din blogg tack vare du köpte lilla Hulda som vi hade den stora äran att lära känna för några år sen,hon finns fortfarande kvar som första foto på min telefon...
Men till saken, vi har ett varmblod som också håller på och dummar sig ibland.Vissa ridturer går hur bra som helst och andra får man bråka länge, iallafall förut,nu händer det mer sällan som tur är.Många gånger vi hoppat av och gått pga sparkar,stegringar,bita i benet osv.Och han är alltid världens goaste att hålla på med.Men vi kom på att när han har haft en bråkig period har vi ridit barbacka(dottern) och det fungerar ofta bra! Sen kan man ju fundera varför de håller på så här,blir ju bara jobbigare för dem!

Kerstin

20 februari 2012 20:23

Lilla söta Sockertoppen Hulda, så saknad ska du veta. ♥
Jag kan tänka mig att det är ngt smärtrelaterat, eller ngt väldigt traumatiskt. Barbacka på henne skulle jag aldrig sätta mig, ha ha, skulle åka av direkt!! + att hon har en jätte manke!! Frågan är ju vad de mår bäst av, gå i en hagen och springa utan ryttare och krav eller att man ska försöka "rida igenom" det... :/

 

Maria

20 februari 2012 17:02

Sälj henne och sadeln, vettja!

http://maria-hastliv.blogspot.com

 

Anna

20 februari 2012 18:37

Det är inte lätt att veta vad eller hur de tänker...dessa hästar!!!

Svar:;) Hi hi!!

Mvh Anna & Tabasco:)

http://www.anaby.bloggplatsen.se

 

Anna

21 februari 2012 14:25

fick ett sånt spel på stealin oxå i våras,jäklar vad han fick galoppera men han fick skylla sig själv!

http://annashastliv.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...