Igår kom en vän sedan länge tillbaka hem till oss, vi pratade, grillade och hade allmänt trevligt. Barnen fann varandra direkt och hade inte tid med oss alls under hela kvällen/natten. Vi hann även få någon timmes prat på morgonen och vad härligt det är med vänner!!
När hon åkt så tog Hero och jag en skritt tur i skogen. Kan väl säga att under hans viloperiod så har tankarna fladdrat hit och dit angående honom. Ska jag ha kvar honom, pengar, tid osv... Men så satt jag upp på honom idag för att skritta igång honom och vet ni vad?? Att sitta upp på honom igen var som att komma hem! Så rätt, så bra och så precis som det ska vara. Så under inga omständigheter kommer jag att lämna ifrån mig honom frivilligt. Nu börjar vår gemensamma resa och denna gång på riktigt!!
Lite senare på eftermiddagen gjorde jag en sak som jag aldrig trodde om mig själv, men som visade sig kan vara en riktigt bra chansning. Mer om det kanske kommer framöver (och Marianne håller TYST!!)
Kvällen tillbringade jag och barnen hemma i bästa mys. Kommer att somna ovaggad och med ett stort leende på läpparna i natt!
Kram på er!
Kerstin
Nina
16 juli 2012 09:46
Kerstin, jag blir galen på dina cliffhangers!! Nu är du så god och berättar för mig vad du gjort, du vet var jag finns... ;-)
Vad härligt att ni fick en sån fin helg! Hade Kerttu med sig sina barn? Det hade jag inte fattat, men då var det ju extra roligt när både du och barnen fick besök :-)
Så mysig känsla, som att komma hem, när du red din prins! Precis så ska det ju vara. Låter bra inför framtiden det :-)
http://stallskogalund.blogg.se

Erika
16 juli 2012 10:07
Aw vilken härlig känsla o få sitta upp o de känns så bra.
Jag har oxå tvivlat på Raski, om jag ska behålla, låna ut, sälja m.m
Hon är ändå ponny (ett medvetet val) jag köpte henne o jag visste att hon skulle bli D-ponny.
Men hennes sätt är ju inte de lättaste o kämpa vidare med.
Men efter en tid nu med en hel del framgångar känner jag bara, hon stannar hos mig. :)
för en sten har lossnat och vi kommer ha motgångar, men oj vad de nu går framåt för oss.
Så härligt.
Hoppas de kommer fortsätta gå bra med din guldklimp. :)
Han är så otroligt fin.
SV
Tack så mycket för tipsen, jag kommer abolsut tänka på detta o ta med mig de du skriver till mig. :)
Är sugen på o rida redan idag.
Men tanken är att Raski skulle få ha söndag, måndag som återhämtning vill ju inte köra slut på henne hon är ju bara 4 år gammal.
Så i stället för 1 veckas vila , får hon 2-3 dagar, sen gå ett tag sen åter igen lite små vilo pauser.
hon trivs bäst
så idag får jag väl njuta av att bara mysa o se hur de njuter av att komma ut på deras bete de börjat gå på. :)
bete o bete de är långt ifrån så mycket som på stora betet, men hagen är ändå enorm för mina + gräs. :)
http://eriikapettersson.blogg.se
Anna
16 juli 2012 11:12
Så otroligt trevligt att få träffa en gammal vän från för och få umgås i lugn och ro och prata:D Det ger mycket och bra energi:D
Vad härligt att det känns bra med Hero:D Det blir nog jättebra det där!!
Svar:Det hoppas jag med!!! Har gett honom magnesium tidigare och har även kvar av det hemma.
Jag tror helt klart att vissa människor har någon som "vakar" över sig:)
Mvh Anna & Tabasco:)
http://www.anaby.bloggplatsen.se
Camilla
16 juli 2012 13:11
SV: Fast det är konstigt att han blev svullen bara på ett bakben, är det gräset brukar det ju vara kotorna och rätt jämnt. Är gallan i övre hasleden som var svullen, på bara ena benet.. Men idag var han iaf inte svullen, så får väl se hur det tänker arta sig nu.
Jag flyttar om ganska precis en månad, jag längtar! :)
http://parellikusken.blogg.se
marianne
18 juli 2012 08:27
Vad ska jag hålla tyst om? Jag vet väl inget ;)
Härligt att träffa gamla vänner, bara sitta och prata om allt och inget hela natten....det är inte så ofta det finns tillfällen till så´nt så man får passa på. Jag har en ungsomsvän som jag nyss tagit kontakt med och hoppas att snart kunna träffa honom, då kommer vi nog sitta och spåna ett par dygn...
Klart du ska behålla din gula prins nu när ni funnit varandra, det finns ingen bättre medicin än en härlig ridtur i skogen.
Sv,
ja jag hoppas Ava lugnat ner sej nu och att vi kommer få många fina stunder, även utan sällskap.
Jag tror det är många som tror på det andliga, men inte vågar erkänna för att inte anses som knäppa. Min son te.x skrattar åt mej, men jag vet att han "ser" han vågar bara inte erkänna (för sej själv?)
kram
http://marresmams.blogg.se