Just nu är livet underbart. Inte ens begynnande migrän kan solka mitt humör!

Frågade sonen om han skulle med ut på Prins när jag gick med hundarna. Nää, blev svaret. Nähä, sa jag, tycker du inte att det är kul att rida. "Jo, jag tycker det är jätte kul, men just nu håller jag på att bygga klart min legolyftkran." Ok, blev mitt svar, men den finns kvar sedan också. Och det höll sonen med om och följde med ut.  

Så det här blev mitt sällskap idag..

En promenad i en skog som är full av liv, det kvittrar nära på hysteriskt av småfåglar överallt och buskarnas knoppar blir allt grönare. Och de vackra vitsipporna har snart blommat klart..

Idag passerade vi inte havet med de vackra blåsipporna, det får bli någon annan dag..

Solen sken och visst är det lätt att sitta och drömma sig bort när man ser ut över ängarna. Kanske ser sonen sig själv galopperandes i full fart på sin Prins på den andra ängen... Eller planerar han för kommande avverkning av skogen, för det är något han är facinerad av.

Ha en ljuvlig dag ute idag!

Skriver

Kerstin

 

Camilla

18 maj 2011 13:18

Jag tycker allt att Prins ser ännu mer drömmande ut, eller snarare planerande, vilket av alla grässtrån han ska norpa i sig först. :)

http://parellikusken.blogg.se

 

Spanaren

18 maj 2011 19:59

Ljuvliga bilder ... tack :-)
/kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

Kerstin

18 maj 2011 20:50

Mmm, svårt att misslyckas med de motiven. ♥

 

Camilla

18 maj 2011 21:03

Ska tävla 11 juni uppe på Nordvikskolan. Precisionskörning i alla fall, dressyren är jag inte helt säker på om jag ska vara med på än, beror på hur det känns med körningen då. Och om jag hittar nåt ställe att köra på, dressyrbanan är 40x80 meter och det är serpentinbågar i programmet. Svårt att få till bågarna när man aldrig kört på en så stor bana..

http://parellikusken.blogg.se

 

Nina Liljedahl

18 maj 2011 21:06

Oj, vad många inlägg jag hade att läsa ifatt i kväll! Jag har inte hunnit läsa några bloggar när barnbarnen var här. Då går allt i 120 km/h, tre barn mellan ett och fyra år kräver sin man.....och då är vi ju ändå två som hjälps åt hela tiden.
Vad kul att din lille kille gillar att rida. Jag tycker som du, att det är mindre viktigt hur han rider, huvudsaken är att han tycker att det är roligt. Blir han intresserad så kommer ju det andra så småningom.

http://stallskogalund.blogg.se

 

Nina Liljedahl

18 maj 2011 21:58

Glömde fråga, var i landet bor du? Jag förstår att det är norr om där jag bor eftersom våra vitsippor är utblommade nu. Men det skulle vara roligt att veta lite mer precist.

http://stallskogalund.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...