Camilla

21 augusti 2011 01:33

Jsdu.. Har svårt att välja om jag gillar Dackes galoppslutor eller hans piaffer bäst.. ;)
Nä, jag skulle vara glad om jag kunde få till en vettig galoppfattning. Han kan fina med vagnen och från marken, så det borde inte ligga allt för långt borta. :)

Har många bra ridminnen, flera är när jag ridit ut med en kompis som stod i Storis stall innan, vi har så roligt tillsammans. Eller så nån av dom mysiga turerna Storis och jag brukade göra i skogen.. Eller en härlig tur Dacke och jag tog i vintras som gjorde att jag mådde så bra just då, en tur som verkligen behövdes och gjorde att allt blev lättare efteråt..

Finns så många minnen, även fast jag faktiskt inte ridit speciellt länge egentligen. :)

Nina

21 augusti 2011 10:07

Ojojoj, kunde jag göra EN av dessa rörelser så vore jag överlycklig :D
Nej, jag är en sån där hästmänniska som inte är bra på något. Det enda jag är bra på är att jag verkligen ÄLSKAR varelsen HÄST.

Kerstin

21 augusti 2011 10:35

Fast det handlar ju inte bara om de svåra rörelserna, kan ju var den där igångsättningen som satt som en smäck, stocken man hoppade över i skogen. Den där soliga dagen när man ropade och favvo hästen kom i full galopp till en, hästlivet är fullt av härliga minnen!!Eller hur!!
Och jag tror visst du är bra på nåt, föda upp fina hästar, ta hand om dem osv! :)

Anna

21 augusti 2011 15:28

Mina bästa minnen med Tabasco är när han efter nästan 1 år tog förhållningen för första gången och lyssnade direkt:D Det kändes superbra!!

Och första "uppsuttna" galoppfattningen efter 1 år!! Den var "magisk":D Då han tog den direkt:D

Sedan säger jag som Camilla. Jag har haft en hel del jättetrevliga ridturer som jag har mått jättebra av men som inte har varit så speciella...bara "må-bra-ridturer" helt enkelt;) Hi hi!! Inte att förakta:D

Mvh Anna & Tabasco:)

Maria

21 augusti 2011 16:01

Jag har inte din mailadress, så du kanske kan vara snäll och maila mig, angående telefonnumret...
maria@deepniner.net

Sarah

21 augusti 2011 17:16

Sv; Absolut förstår jag. Det jag mena är att dessa vänner som inte "orkar" med mina grejer begär att jag ska orka med deras och dom förstår inte att jag inte klarar att ge hela mig själv till dom och inte få något tillbaka liksom...

Jag har alltid bara haft ett par nära nära vänner och sen mera bekanta, är ingen direkt social människa men tyvärr är jag en sån som släpper ALLT för dom jag umgås med och tycker om och man får liksom inget gensvar utan bara tas för given.

Man ska ge och ta i en vänrelation, ibland ger man mer och ibland tar man mera.

Ska absolut vara rädd om denna vännen!

Kram

Maria

21 augusti 2011 17:52

Kan jag säga att jag har fått numret av dig?

Erika

21 augusti 2011 21:05

De är en häftig känsla att få hästen o arbeta så pass bra under en. :)
En känsla man inte får någon annan stannas.

Att ha sån kontroll på ett så stort djur, de är en kick. ;) älskart!
hästar är bäst.

Camilla- Tävla om tre plagg ifrån Mountain Horse

21 augusti 2011 21:20

Sv: Fixar du mig ett heltidsjobb, stallplats för båda damerna, boende och ingen snö på vintern kommer jag direkt och så kan utbildningen börja ;)

Marie

21 augusti 2011 21:28

Tack för dina kommentarer, detta är väl värt att pröva på :) Kram

Camilla- Tävla om tre plagg ifrån Mountain Horse

21 augusti 2011 22:03

Sv: Hmm... Får jag ett ridhus kan jag kanske klara snön.

marianne

22 augusti 2011 12:24

Jag är inte nå´n dressyrmänniska, men jag tror Ava kanske kan få mej att bli det.

Mitt bästa hästminne är egentligen ett par...
Ett är när jag och min syster red den långa vägen Valbo (gävle) Böda (öland) Vi var 15 och 16 år och det tog ca tio dagar.
Så har jag fantastiska fina minnen från Irland, bl.a när jag träffade Brigade för allra första gången och han stack ut sin stora mjuka mule mot mej och nafsade lite lätt med läpparna i mitt linne...eller när vi inte träffats på några månader och han la sin kind mot min och bara stod så i flera minuter....
det är svårt att lista det BÄSTA minnet när man har så många fina...